Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ola Wong

Den stora framtidsfrågan glömdes bort under valet

Kina är ledande på artificiell intelligens. På bilden visas virtuella assistenter på en mässa i Shanghai 2001.
Foto: SIPA ASIA / SIPA ASIA/SIPA USA SIPA USA

Kommunistpartiet i Kina satsar på att bli världsledare inom framtidens djupa teknologier, såsom AI, artificiell intelligens. Men i den svenska valrörelsen diskuterades knappt denna avgörande framtidsfråga.

Det är ett underbetyg åt Sverige.

Detta är en krönika av en fristående ledarkolumnist. Expressens politiska hållning är liberal.

Nyligen släpptes en rapport om USA:s konkurrenskraft inom nya teknologier. För svensk del innehåller rapporten en dålig och en ännu sämre slutsats.

Den dåliga är att USA kan vara på väg att hamna efter Kina i utvecklingen av den teknologi som spås omvandla varje arbetsplats och krigsskådeplats i framtiden. 

Den ännu sämre slutsatsen var outtalad men ändå självklar för läsaren: Europa ligger efter både Kina och USA.

”Vad händer om vi förlorar?” frågar sig panelen bakom rapporten, som leds av Eric Schmidt, tidigare Google-chef och som har varit ordföranden för USA:s nationella säkerhetskommission för AI.

Tillväxt och jobb flyttas till Kina medan den demokratiska världsordningen som byggts upp efter andra världskriget faller. USA:s allierade kan tvingas in i Kinas politiska omloppsbana och förlorar sin handlingsfrihet i världen. 

”Även om det bara delvis förverkligas så blir världen en mörkare plats, för både USA och demokratin”. 

Panelen rekommenderar en amerikansk storsatsning på nationellt styrd industripolitik med ökad statlig och privat finansiering i avgörande teknologier.

President Xi Jinping satsar samtidigt stenhårt på att säkra vinst i framtidsracet. Vetenskapsförnekare eller teknologiska bakåtsträvare har ingen plats i Kinas ledning.

Sex eller sju av toppnamnen som tippas komma in i politbyrån vid den stundande partikongressen i oktober är ingenjörer och forskare, menar den USA-baserade analytikern Cheng Li. Bland dem finns en grupp som kallas ”Kosmosklubben”, som har bakgrund i flyg- och rymdsektorn, ett annat fokusområde för Xi. 

Ett framtidsnamn är Huai Jinpeng som utsågs till Kinas utbildningsminister förra året. Han är forskare i datavetenskap och har lett Beihang-universitetet för rymdforskning i Peking, som är tätt knutet till militären. Huais snabba karriär avspeglar partiets målsättning att reformera utbildningssystemet för att tjäna målet av vetenskaplig och teknologisk självförsörjning för militären och ekonomin.

Den som inte är intresserad av framtidens teknologi riskerar att bli dess slav.

Kina dominerar redan på områden som batterier, solenergi och tippas även bli ledande inom nästa generations kärnkraft.

De senaste tio åren har Kina byggt 39 av världens 68 nya kärnkraftverk och satsar på att utveckla toriumreaktorer, som är säkrare och kräver mycket mindre vatten än gammal teknik.

 Det stora hotet mot Xis planer för teknologisk dominans kommer snarare från honom själv. I den 15-årsplan för Kinas utveckling som presenterades förra året är målet att Kina ska bli en global ledare inom innovation. Men planen betonar statens och inte marknadens roll för utveckling av forskning och teknik. Fokuset på självförsörjning styr pengar till firmor som inte är de mest effektiva.

Kommunistpartiet har alltid varit misstänksamt mot utlänningar och privata företag, trots att de har haft en avgörande roll för Kinas teknologiska utveckling.

Den Europeiska handelskammaren i Kina lade nyligen fram en rapport med 967 (!) förslag för att de ska kunna ”fortsätta bidra till Kinas utveckling”. Rapporten osar av frustration över ”favorisering av statsägda bolag och ökad politisering av näringslivet som har undergrävt Kinas ställning som investeringsmål”.

Men utlänningarna har snarare behandlats milt jämfört med Kinas techsektor, som genomlidit ett våldsamt nedslag under Xi.  

Framtiden för Kinas entreprenörskapitalism ser avgjort dyster ut, skriver Martin Miszerak, gästföreläsare vid Renmin Business School i Peking. 

Det finns mycket man kan kritisera Kommunistpartiet för. Men Kina har en fördel i att man tidigt varit nyfiken och ambitiös i sin satsning på framtidens teknik, det gäller partiet och framför allt folket.

I sin läsvärda bok”AI Superpowers: China, Silicon Valley and the New World Order” från 2018 beskriver AI-forskaren och den tidigare Google-chefen i Kina, Kaifu Lee, hur USA:s entreprenörer och ingenjörer framstår som självgoda och lata jämfört med sina kinesiska kolleger.

I Sverige är Moderatledaren Ulf Kristersson omvittnat intresserad av Kina. Men ingen kan säga att hans parti eller övriga partier gav framtidens djupa teknologier eller Kina något större uttrymme under valrörelsen. 

Den som inte är intresserad av framtidens teknologi riskerar att bli dess slav.


Ola Wong är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.