Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Oj, hur lite antibiotika behöver barn, egentligen?

Under april minskade förskrivningen av antibiotika i alla åldrar - och med nära 70 procent till barn under fem år.Foto: JAN DÜSING
Om antibiotikaresistensen i världen fortsätter som nu kommer ”superbakterier” att orsaka fler dödsfall än cancer år 2050, enligt brittiska forskare.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Barn åt sensationellt lite antibiotika under april. Här kan det finnas livsviktiga läxor att lära. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Kan coronapandemin, som i skrivande stund har kostat mänskligheten mer än 344 000 liv, leda till hälsovinster i förlängningen? Förmodligen, om vi lär av undantagstillståndets läxor.

Under april störtdök förskrivningen av antibiotika till barn under fem år. Uttagen minskade med nästan 70 procent jämfört med i fjol. 

Vad gäller vanlig luftvägsantibiotika, är nedgången ännu mer radikal: 77 procent, enligt statistik från E-myndigheten och nätverket Strama, som kämpar för rationell antibiotikaanvändning. 

Även för de svenskar som har pallrat sig förbi sitt femte levnadsår är minskningen påtaglig. Och även här är minskningen särskilt stor för luftvägsantibiotika.

Det ger en ledtråd om att covid-19-pandemin spelar in. När människor håller fysiskt avstånd minskar säsongssmittornas spridning - vilket är precis vad de har gjort i år. Antibiotika biter förvisso inte på influensavirus, men däremot på de sekundära luftvägsinfektionerna, som orsakas av bakterier. 

Om människor som behöver en kur antibiotika, inte får någon, är det förstås mycket illa.

En annan förklaring till antibiotikanedgången torde vara att handhygienen har fått en renässans. Dessutom har nog många ingen vidare lust att uppsöka sjukvården i onödan just nu. Det betyder att tillgängligheten till sjukvård i praktiken har minskat - och ”förskrivningen av antibiotika är direkt kopplad till tillgänglighet”, säger Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark-Wizell till Dagens Medicin.

Ännu kan man förstås inte säga om den minskade förskrivningen har har varit helt och fullt hälsofrämjande. Om människor som verkligen skulle behöva en kur antibiotika inte får någon, för att de själva eller deras föräldrar inte uppsöker vård, är det förstås mycket illa.

Men med tanke på att antibiotikaresistens är ett växande hot måste det utrönas om lärdomar kan dras av detta. 

Det skulle inte skada om läkarna kostade på sig några farmoderliga råd om vikten av ordentlig handtvätt

Är överförskrivningen av antibiotika större än någon hade anat? Hur har reformen från 2016, som gjorde receptbelagd medicin kostnadsfri för barn under 18 år, påverkat antibiotikaförskrivningen? Visserligen minskade antalet uttag under de påföljande åren, glädjande nog - men tänk om den redan nedåtgående trenden hade varit starkare om reformen inte kommit?

Bör läkare förändra sina råd när de skriver ut antibiotika? Det är redan solklart att de måste inpränta hur viktigt det är att patienten tar hela sin kur och inte slutar halvvägs; i annat fall kan resistenta bakterier överleva och föröka sig. Men det skulle kanske inte skada om de kostade på sig några farmoderliga råd om vikten av ordentlig handtvätt och av att man nyser och hostar i armvecket. 

Det sistnämnda är råd som vi alla bör ta till oss, förstås, om så det nya coronaviruset skulle försvinna i morgon dag.

Det handlar fortsatt om att rädda liv. Om antibiotikaresistenta bakterier fortsätter att öka som nu, beräknas de orsaka fler dödsfall än cancer år 2050.