Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya myndigheten ter sig som ett skämt

Bakvänt. Nader Ahmadi, generaldirektör för expertmyndigheten för arbetsmiljöfrågor, vars personal nu behöver utbildas i - arbetsmiljö. Foto: Britt Mattsson

Alla anställda på den statliga myndigheten Mynak ska utbildas om arbetsmiljö för att få slut på bråken. Mynak är Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kan det bli svenskare?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Den rödgröna regeringen Löfven har satsat ordentligt på att flytta ut delar av gamla statliga myndigheter från Stockholm och placera nya runtom i Sverige från start. 

Gävle blev med Mynak. Den invigdes i augusti i fjol, då fanns elva anställda - målet är att de ska vara 30-40 välmeriterade akademiker om några år.

Knappt ett år senare rapporterade DN om kaos. Sex personer, varav fyra chefer hade sagt upp sig. Annan personal var sjukskriven eller tjänstledig. Klagomålen gällde bland annat hierarkisk detaljstyrning från högste chefens sida. Facket har skrivit till regeringen och krävt åtgärder.

Generaldirektör Nader Ahmadi var i Almedalen

Som så många andra myndigheter var Mynak på plats i Almedalen. Generaldirektör Nader Ahmadi syntes i ”Verkstan för friskt och tryggt arbetsliv”. Där berättade han att han själv och alla andra på Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska utbildas i arbetsmiljö. 

Vi tar det igen. All personal på det som ska vara ”ett nationellt kunskapscentrum för frågor om arbetsmiljö” måste alltså gå kurs i arbetsmiljö för att få en bättre arbetsmiljö. 

Det ter sig som ett skämt, men det är inte så ovanligt som det låter. Flera andra statliga myndigheter som borde ha expertkunskaper för att mota sjukskrivningar, där den vanligaste orsaken numera är psykisk ohälsa, har själva sjuktal över genomsnittet.

I fjol försvann 3,9 procent av arbetstiden hos statliga myndigheter i sjukfrånvaro. Hos Arbetsförmedlingen var det 6,7. Hos Försäkringskassan var det 5,8 procent. Hos Socialstyrelsen 4,5.

Den gängse förklaringen är att det beror på att det är kvinnodominerade arbetsplatser och kvinnor är mer sjukskrivna än män, både i andel och i antal dagar. I och för sig är myndighetskvinnorna ofta akademiker, vilka generellt har lägre sjukfrånvaro, men såväl Arbetsförmedlingen som Försäkringskassan hänvisar till att det handlar om serviceyrken med arga kunder.

För all del. Men många kommuner har betydligt lägre sjuktal, trots att de flesta anställda är kvinnor och trots att dessa kvinnor ofta har fysiskt tunga arbeten på förskolor, äldreboenden och i hemtjänsten. Jobb som också innebär att man får skäll ibland.

Simrishamn har legat lägst två år i rad med fyra procents sjukfrånvaro. Torsby är trea med 4,4 procent, samma andel som statliga Arbetsmiljöverket. 

Arbetsförmedlingen mycket sjuk, trots mest akademiker

De kommuner som har samma sjukfrånvaro som Arbetsförmedlingen ligger nedom strecket för den sämre hälften. Detta fastän fyra av fem på AF har minst två års högskoleutbildning, i kommunerna handlar det om varannan anställd. 

På arbetsplatserna med låg sjukfrånvaro talar man ofta om att det är en kulturfråga, att man diskuterar arbetsbelastning och scheman, men också medarbetarnas eget ansvar för återhämtning. Man vet att långa sjukskrivningar i regel gör människor sjukare.

Många statliga myndigheter behöver en kulturrevolution. Och Myndigheten för arbetsmiljökunskap måste visa att den kan omsätta sin expertis i praktiken. Annars bör den läggas ned.

 

Läs också: Sjukskrivning ingen bot mot konflikter 

Minska sjukskrivningarna - för patienternas skull