Fokus på invandringsfrågan och högerpopulisterna – i svenska medier har bevakningen av det norska stortingsvalet inte skiljt sig nämnvärt från den av andra europeiska val. Efter sitt omstridda besök i Rinkeby i augusti torde invandringsminister Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiet, ha blivit en av de mest kända norska politikerna i Sverige.
Frågar man norrmännen själva är det dock en annan fråga på GAL-TAN-skalan som har ökat mest i engagemang under valrörelsen. Miljöfrågan ("G") är rentav den näst viktigaste frågan för väljarna efter skolan, enligt NRK.
Det engagemanget återspeglas i opinionsmätningarna. Nästan 30 år efter sina svenska partikamrater ser nu Miljøpartiet De Grønne för första gången ut att klara spärren till stortinget. Partiets viktigaste krav är lika radikalt som tydligt: Norge bör omedelbart avbryta letandet efter nya olje- och gasfyndigheter och fasa ut hela verksamheten inom 15 år.
Oljan har gjort Norge rikt
Det är förstås ingen liten sak i ett land som har byggt sin rikedom på det svarta guldet. Innan utvinningen startade på 1970-talet var Norge ett betydligt fattigare land än Sverige. I dag är bruttonationalprodukten per invånare drygt 60 procent högre än den svenska.
Oljepengarna har gett norska politiker en lätt resa. När oljepriset rasade 2014 och 50 000 norrmän förlorade jobbet i oljeindustrin svarade regeringen bara med att knapra lite extra av de fonderade oljeintäkterna. Hade det inte varit för det tillskottet skulle Norge haft ett underskott på över 6 procent av bnp förra året, dubbelt så mycket som är tillåtet inom eurozonen.
Som en övertydlig illustration av att GAL-TAN-skalan skär rakt genom den traditionella höger-vänster-skalan vill såväl de styrande i Høyre som utmanarna i Arbeiderpartiet satsa på nya oljefält i Nordnorge. Numera är det dock inte bara miljövänner som ifrågasätter klokskapen i sådana satsningar, påpekar Geir Ramnefjell, politisk redaktör för liberala Dagbladet.
Oljeanalytiker varnar för att lönsamheten i den norska oljeindustrin är hotad. Detta då sol och vindkraft stadigt blir billigare, fler länder aviserar förbud mot förbränningsmotorer och konkurrensen från billigare utvinningsmetoder som fracking ökar. Vem vet om norsk oljeutvinning kommer att vara en god affär på 2030-talet när de nya oljefälten kan invigas.
Klimatfrågan är dock den största anledningen till att oljeutvinningen nu möter ett allt starkare inhemskt motstånd. Med sitt radikala krav har miljöpartisterna flyttat mittpunkten i norsk politik. I ett slag framstår de mildare oljekritikerna i borgerliga Venstre och i vänsterpartierna SV och Rødt som mer resonliga.
Norrmännen, med sitt fredspris och sina skickliga FN-medlare, är vana vid att vara "the good guys". Men att landet ligger långt fram i omställningen mot fler elbilar, eller att man har ett ambitiöst utvecklingsprogram för koldioxidlagring, väger förstås lätt om man fortsätter att pumpa upp olja och gas.
Ödesval är ett slitet begrepp,. Men norrmännen står faktiskt inför ett sådant.
Klimatfrågan blir ofta teknisk och snårig. För den som inte vill göra något finns alltid ursäkter att ta till, som att minskade utsläpp inom ett system med utsläppshandel bara leder till att andra kan släppa ut mer.
I fallet Norge blir frågan dock tydlig. Klimatforskarna är eniga: vi har inte en chans att klara tvågradersmålet om vi bränner upp all den olja, gas och kol som vilar i jorden. Men om inte ens Norge - ett av världens rikaste länder, med en oljefond på 8 000 miljarder norska kronor - tänker sluta leta efter ny olja, vem kan då förväntas göra det?
Ödesval är ett slitet begrepp. Men norrmännen står faktiskt inför ett sådant.
Läs också: