I fredags framträdde Aleksej Navalnyj i rätten igen. Denna gång anklagas den ryske oppositionsledaren för att ha hånat en 95-årig krigsveteran. Den ryska regimen anser uppenbarligen inte att den tidigare domen på nära tre års fängelse är tillräcklig.
Som ett svar på skenrättegångarna mot Navalnyj och den brutala behandlingen av ryska demonstranter överväger EU-länderna att skärpa sanktionerna mot Ryssland.
Effekten lär dock bli svag så länge Tyskland håller fast vid att gasledningen Nord Stream 2 ska färdigställas. Ledningen mellan Ryssland och Tyskland på Östersjöns botten är i det närmaste klar. Men efter hot från USA om sanktioner mot inblandade företag har projektet gått i stå några få mil utanför den tyska kusten.
Förbundskansler Angela Merkel tvår sin händer och hävdar att Nord Stream 2 är ett rent affärsmässigt projekt. Det är ett ihåligt argument.
Ledningens största intressent – Gazprom – är en direkt förlängning av den ryska regimen. Eftersom Nord Stream 2 kommer att fördubbla kapaciteten att transportera gas direkt från Ryssland till Tyskland blir det lättare för Ryssland att stänga av gastillförseln till misshagliga länder i Östeuropa, som Ukraina och Vitryssland. Det stärker Vladimir Putins inflytande över den europeiska energiförsörjningen.
Under senare år har Angela Merkel stundtals omnämnts som den fria världens ledare. I frågan om gasledningen agerar hon sannerligen inte som en sådan.
Och om det bara handlar om en privat uppgörelse företag emellan, hur kommer det sig då att den tyska finansministern ska ha erbjudit att stötta amerikansk försäljning av flytande naturgas med en miljard euro i utbyte mot att USA skrotar sina sanktioner mot Nord Stream 2?
Det är uppenbart att Tyskland börjar känna sig pressat. Presidenten Frank-Walter Steinmeier hänvisade nyligen till Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som en orsak till att projektet bör slutföras. Det togs inte väl emot, milt sagt, av de östeuropeiska länder som delades upp i Molotov-Ribbentrop-pakten och som i dag känner sig hotade av Nord Stream 2.
Tysklands benhårda försvar av projektet splittrar EU-länderna, försämrar relationerna till USA och ökar Rysslands inflytande över Europa. Det borde den svenska regeringen framföra till den tyska regeringen och uppmana den att begrava Nord Stream 2.
Tyvärr bör man inte ha några större förhoppningar. När utrikesminister Ann Linde, S, pressades om saken i förra söndagens Agenda passade hon den heta potatisen vidare till Ulf Kristersson. Som M-ledare borde det vara hans uppgift att tala partikamraten Angela Merkel till rätta, hävdade statsrådet.
Ann Linde – som blev mäkta upprörd när en riksdagsmajoritet i december ville öppna möjligheten för svenskt Natomedlemskap – vill alltså att oppositionsledaren ska bedriva utrikespolitik åt henne när frågorna blir för känsliga.
Under senare år har Angela Merkel stundtals omnämnts som den fria världens ledare. I frågan om gasledningen agerar hon sannerligen inte som en sådan.
Nord stream 2 är en skam för Tyskland.
