Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nobelkommittén valde själlöst och oinspirerat

Den kongolesiske gynekologen Denis Mukwege arbetar med att rädda kvinnor tillbaka till livet. Malala Yousafzai, 16, bloggade och propagerade om flickors rätt till skolgång. Om någon av dem fått Nobelpriset hade ljuset riktats mot det lidande som kvinnor systematiskt utsätts för.Foto: AFP-Reuters

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Den norska Nobelkommittén gjorde inte bort sig i år. Valet av OPCW går helt i linje med nedrustningskriterierna i Nobels testamente. Kampen mot kemiska vapen är en god, viktig och fredsfrämjande sak. Räck upp handen, alla som inte håller med om det.

Men detta är sannerligen inte något inspirerande val: "ett internationellt samarbetsorgan mellan regeringar". Det är själlöst. Och mycket okontroversiellt.

Att kämpa för kvinnors och flickors rättigheter, däremot, är kontroversiellt i stora delar av världen. De som vågar uppmärksamma problemen gör det ibland med själva livet som insats.

Fick en kula i huvudet

Den i dag 16-åriga pakistanskan, Malala Yousafzai, bloggade och propagerade om flickors rätt till skolgång. Hon fick en kula i huvudet. Den kongolesiske gynekologen, Denis Mukwege, har oförtröttligt arbetat med att rädda kvinnor med sönderskurna underliv tillbaka till livet. Inte bara genom avancerade, nydanande operationer. Makwege är dessutom engagerad i arbetet att ge dessa kvinnor, som ofta stöts ut av sina familjer, en försörjning och en framtid. Det arbetet har givit honom fiender. I fjol togs hans döttrar som gisslan och själv undkom han med nöd och näppe och tvingades för en tid lämna sitt hemland.

Detta är två osannolikt modiga och viktiga människor. Om någon av dem fått priset hade ljuset riktats mot den diskriminering, det våld och det lidande som kvinnor systematiskt utsätts för, framför allt i grymt patriarkala och krigshärjade länder.

I den upplysta västvärlden kan vi låtsas som om det är självklart att detta uppmärksammas. Men det är det inte. Det är inte länge sedan massvåldtäkter i samband med konflikter betraktades som ett hälsoproblem och inte som ett krigsbrott.

Kvinnors och flickors behov kommer ofta som en eftertanke när världsamfundet kraftsamlar och lägger ut sina planer. Trots att det handlar om hälften av människorna i varje samhälle och trots att kvinnors välgång ofta är nyckeln till utveckling.

Känns nedslående

När kvinnor får utbilda sig, föder de färre barn. När de tjänar pengar, går pengarna till barnens hälsa och utbildning i högre grad än männens inkomster:

"Låt oss plocka upp våra böcker och pennor, de är vårt mäktigaste vapen. En bok, en penna, kan förändra världen. Utbildning är den enda lösningen", sade Malala Yousafzai när hon talade i FN nyligen.

När kvinnor massvåldtas slås hela den sociala väven sönder, när deras underliv slits sönder har kriget nått ofödda generationer.

"Manliga beslutsfattare verkar ha en oförmåga eller ovilja att se kvinnors rättigheter som en central del av säkerhetspolitiken. Det är inte bara ett svek mot halva världens befolkning. Det leder dessutom till bristfälliga beslut när det gäller internationell fred och säkerhet", skrev Denis Mukwege 2009.

Malala Yousafzai och Denis Mukwege är hjältar och kommer att förbli hjältar, upplysare och inspiratörer, oavsett den norska Nobelkommitténs beslut. Men förbigåendet, inte minst av den outtröttlige doktor Mukwege, känns likväl nedslående.