Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Niklas Elert

Gråt inte för Afrika

"Det lät vansinnigt", säger den kenyanske entreprenören Erik Hersman om reaktionerna på sina försök att starta en inkubator för IT-företag i Nairobi 2008.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Till slut gick eBays grundare in med pengar. I dag har Hersmans iHub 8000 medlemmar. Kenyas IT-industri - "Silicon Savannah" - växer med 20 procent per år. Men hubbar och inkubatorer poppar upp som svampar ur marken på hela kontinenten.

Företag som Google, Microsoft och Nokia har etablerat sig i den kenyanska huvudstaden. IBM är senast ut på banan. Företagets nya forskningslabb ska bland annat förbättra vatten- och transportsystemen, den kanske största utmaningen för städerna på den kontinent som urbaniseras snabbast. Halva Afrikas befolkning kommer att bo i städer år 2025.

 

Inflyttningen synliggör den utbredda fattigdomen i slumområdena, men har lett till ökad produktivitet, efterfrågan och investeringar. Och urbaniseringen är en följd av kontinentens ofta förbisedda, men slående utveckling.

Under det "förlorade" 00-talet växte Afrikas ekonomi med fem procent per år och de utländska direktinvesteringarna femfaldigades. IMF tippar på en tillväxt i år på närmare sex procent, Världsbanken talar om början på ett ekonomiskt lyft jämförbart med Asiens. Flera studier pekar dessutom på att fattigdomsminskningen på kontinenten är betydligt större än officiell statistik visar.

Och de stigande råvarupriserna under samma period förklarar knappt en tredjedel av tillväxten, som är förhållandevis jämnt fördelad över länder med vitt skilda förutsättningar. Kenya och flera andra länder växer för att de har diversifierat sina ekonomier. Det har möjliggjorts av ökad politisk stabilitet - och öppenhet för ny teknologi.

 

26 av Kenyas 40 miljoner invånare har redan mobiltelefoner, och smartphones beräknas utgöra 80 procent av marknaden inom ett par år. De flesta använder dagligen mobilen för bankärenden och att skicka hem pengar till landsbygden, en oumbärlig tjänst i ett osäkert samhälle.

Om mobiltelefoner kunde fås att spela en lika stor roll i fråga om hälsovård kunde effekterna bli enorma. Erfarenheten visar att lokala talanger kan skapa sådan teknologi.

Som mobilapplikationen som gör att man kan spåra sjukdomsspridning i realtid, mycket viktig i ett land där 1 av 25 är hivsmittad och tuberkulos och malaria är ökända dödsbringare. Den utvecklades av fyra studenter från Nairobi, för en bråkdel av vad staten var beredd att betala för en sådan tjänst.

Eller plattformen MedAfrica, också byggd av ett par studenter, som ger kenyaner grundläggande hälsoinformation för att i någon mån överbrygga den skriande bristen på läkare.

 

Mobiljätten Safaricom kan med sina finansiella muskler gå ännu längre, men man hämtar ofta idéerna från mindre företag. Man vill starta ett sjukförsäkringsprogram och låta folk betala premierna med mobilen. Redan har 50 000 personer försäkrat sig, i ett Kenya där 75 procent av befolkningen inte har sjukförsäkring.

Teknologin må vara ny, men man tar sig ur fattigdom och misär på det gamla beprövade sättet: genom att utnyttja sin egen kreativitet och uppfinningsrikedom. Afrika är inte längre den "hopplösa kontinenten". Det är dags att resten av världen inser det.