Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nej, veganer ska inte in i diskrimineringslagen

En grupp veganer anser att de är diskriminerade då barn inte garanteras veganmat i skolan.Foto: Colourbox
...Därför vill de att veganism ska bli en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagwn. Foto: LISA MATTISSON

Veganer känner sig diskriminerade och vill få in en fot i diskrimineringslagen. Det bör de naturligtvis inte få.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På annandagen, skinksmörgåsarnas och Janssonresternas bemärkelsedag, hördes en klagan från en grupp veganer:

”Trots en växande acceptans och respekt för ett grönare ätande upplever många fortfarande svårigheter, främst av sociala skäl”, skrev bland annat Lars Frölander, OS-medaljör i simning, David Stenholtz, ordförande för Läkare för framtiden och Sarah Mansouri, kommunikationschefen på Djurens rätt, på Aftonbladets debattsida

De anser sig vara diskriminerade i dagens samhälle. Ett ”tydligt” exempel på detta är att veganers barn inte har rätt till vegankost i förskola och skola - till skillnad, hävdar de, från dem som kan åberopa medicinska eller religiösa skäl. 

Medicinska skäl står i en klass för sig, därom borde alla kloka människor vara överens. Men kanske kan man jämföra veganism med religion? Det kan ju ses som en livsåskådning. 

Det finns dock en svaghet med den jämförelsen: Svenska skolbarn har inte rätt till kosher- eller halalkost. Det är vanligt att de elever som efterfrågar sådant, eller vegankost, erbjuds vegetarisk mat.

Verkligheten sätter gränser. Det kostar ju att anpassa köksutrymmen och råvaror efter flera olika dieter. Dessutom krävs det kockexpertis. 

Livsmedelsverket avråder exempelvis inte från vegansk mat i förskolan, förutsatt att förskolan har ”den kompetens och de resurser som krävs för att laga veganmat som inte ger barnen näringsbrist.

Oavsett hur utsatta veganer må känna sig, generellt, finns det ytterst goda skäl att inte öppna för fler diskrimineringsgrunder.

Alliansens diskrimineringslag

Alliansregeringen införde dagens diskrimineringslag genom att samla ihop befintliga diskrimineringsgrunder: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Men man lade dessutom till två nya: ”könsöverskridande identitet eller uttryck” samt ålder.  

Bara några år senare, 2012, ville Folkpartiet skärpa lagen så att bristande tillgänglighet skulle klassas som diskriminering av funktionsnedsatta. Moderaterna försökte hålla emot av ekonomiska skäl: det skulle kosta runt 40 miljarder, enligt Statskontoret. 

Folkpartiet drev dock igenom skärpningen med hjälp av Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

Från anti-diskriminering till rättighetslagstiftning

Den korta historien illustrerar två saker: Det finns ingen naturlig gräns för antalet diskrimineringsgrunder - endast fantasin, och partiers vilja att fiska röster, sätter gränser. För det andra kan en diskrimineringslag lätt komma att ”skärpas” i meningen att den inte bara förbjuder diskriminering utan övergår till att bli en rättighetslagstiftning för utvalda grupper.

Om veganism blev en diskrimineringsgrund skulle det troligen resas krav på lagstadgad rätt till vegankost i skolan. Andra grupper skulle inspireras av detta och så vidare.

Och då resurserna är ändliga skulle det bli stora hål i skolornas budgetar så man tvingades spara på något annat.

Nutidsmänniskan är krävande nog ändå - att öppna diskrimineringslagen kan vara lika förödande som att glänta på Pandoras ask.