Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nej, pandemin kommer inte ta död på kontoret

Kontoret är fortfarande det snabbaste, bästa och i förlängningen billigaste bredbandet som finns. Räkna inte med att coronan ändrar på det.Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES/WENNERLUND FREDERIK WENNERLUND

Folkhälsomyndigheten vill att svenskarna fortsätter jobba hemma till årsskiftet. Somliga spår att vi kanske aldrig återvänder. De lär få fel den här gången också. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Att arbeta på distans kan vara ganska skönt. Man kan sova en halvtimme till, slipper trängas på bussen och behöver inte ägna halva livet åt att stryka. 

Det kan också vara ganska bökigt. Att gå hemma i längden fordrar en viss sorts jobb, ett särskilt sinne och rätt mycket resurser. Klarar uppkopplingen videomöten? Bör man inte ha ett höj- och sänkbart skrivbord och rentav ett arbetsrum? Har man barn ska den biten hanteras. Det är ett slit. 

Man kan invända att detta främst är frågor för tjänstemannaklassen i och kring storstäderna. Gör man algoritmer åt Google kan man lika gärna jobba från en thailändsk ö. Bygger man bilar, broar eller kök, kanske man inte kan jobba alls.

Men Sverige är en kunskapsekonomi, många jobbar trots allt på kontor, oftast i eller nära en större stad. Enligt en mätning skötte över hälften av storstadsborna sina arbeten på distans under våren. 

Några av dem kommer återvända till arbetsplatserna under hösten. De allra flesta lär dock fortsätta hemifrån åtminstone till årsskiftet, i enlighet med Folkhälsomyndighetens förlängda rekommendation.

På många sätt är det eko från 90-talet.

Allt fler spår att vi rentav aldrig återvänder, i varje fall inte i samma utsträckning som förr. Coronan förebådar en ny epok, där vi lika gärna kan jobba från köksbordet och följaktligen bo på landet året om.

På många sätt är det eko från sena 90-talet, då internet slog igenom på bred front och siarna spekulerade att kontoret och kanske till och med städerna spelat ut sin roll, eftersom alla plötsligt kunde kommunicera blixtsnabbt via mejl.

Det blev precis tvärtom. Urbaniseringen sköt fart och storstäderna drog ifrån. Framgångsrika företag söker sig till varandra och bildar ”kluster” där jobben skapas och nästan alla vill bo, varför bostadspriserna skjuter i höjden. Under några år på 10-talet växte Stockholm i princip lika fort som Kina.

Kontoret spelar en central roll i allt det där, vilket alla som besökt Google eller Spotify vet. Eller fråga jättar som IBM och Yahoo, som gick i bräschen för distansarbete, hamnade på efterkälken och sedan ändrade sig

Skälet är ganska enkelt. Tjänstefierade kunskapsekonomier som den svenska bygger till stor del på idéproduktion (reklamkampanjer, konsumenttjänster och liknande) samt problemlösning (som affärsjuridik, programmering och produktutveckling inom industrin). 

De bygger i sin tur på nära och ständig kommunikation mellan medarbetare. Den går under rätt förutsättningar att upprätthålla över distans, men det är betydligt svårare. 

Kontoret är helt enkelt fortfarande det snabbaste, bästa och i förlängningen billigaste bredbandet som finns. 

Kommer coronan ändra på det? 

Räkna inte med det.