Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nej, klanrättvisa är inte bättre än fler poliser

RImfrost på Rosengård. Med stort antal utbys poliser finns en risk för dålig stämning när visitationer får dålig träffsäkerhet.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: Polisen

Färre poliser ger lägre brottslighet. Det hävdar två forskare i Lund. Tyvärr har Sverige prövat - det funkar inte.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är aldrig fel att ta intryck av omvärlden. Men när svenska forskare okritiskt anammar perspektiv hämtade från aktivistiska amerikanska kolleger blir resultatet ofta vardagsfrånvänt, som i en debattartikel i Sydsvenskan. 

Där skriver Ida Nafstad, doktor i filosofi, och Amin Parsa, juris doktor, så här:

”Vi påstår att bara minimala problem i samhället behöver lösas med hjälp av en våldsmakt och att största delen av polisen därför kan skalas bort. Alternativet till dagens rasistiska polisarbete är alltså att nedmontera polisen”, skriver de båda som arbetar på institutionen för rättsociologi i Lund.

De vill i stället se bättre bostäder och jobb det går att leva på. Samt pengar till ”lokala initiativ, till exempel där invånare själva medlar i konflikter. ”

Tyvärr har Sverige, utan att vilja det, redan omsatt deras förslag i praktiken.

För tio år sedan fanns det 20 300 anställda poliser. I fjol 20 400. Samtidigt har befolkningen ökat med en miljon människor, mest genom invandring.

Det innebär väsentlig färre poliser per invånare. Samtidigt har den grova brottsligheten ökat.

I flera invandrartäta områden finns också lokala initiativ med medling, alltså privat justis. Journalisten Johanna Bäckström Lerneby skildrar det i sin nya bok ”Familjen”, om brottsnätverket i Göteborg. 

Denna ”privaträttvisa” finns i många särskilt utsatta områden i landet. Och den bidrar till att skapa otrygghet i de utsatta områdena.

I själva verket är det så att merparten av dem som bor i områden som plågas av hårt av kriminalitet efterlyser fler poliser. För även om brottslingarna också rör sig utanför sin geografiska hemvist är det grannarna som blir mest och värst utsatta.

Därför stängde butiksägarna i Husby sina affärer tillfälligt både 2016 och 2017 i protest mot kriminaliteten. Handlarna i Spånga följde efter. 

När statsvetarprofessor Peter Esaiasson frågade människor som bor i Göteborgsförorterna Bergsjön och Hjällbo hade de flest högt förtroende för polisen, men de vill se fler av dem och tuffare tag.

När statsvetarprofessor Peter Esaiasson frågade människor som bor i Göteborgsförorterna Bergsjön och Hjällbo hade de flest högt förtroende för polisen, men de vill se fler av dem och tuffare tag.

Rättssociologerna i Lund menar att det är oschyst att polisen under Rimfrost gjort ”upprepade militärliknande invasioner” i tre fattiga stadsdelar i Malmö. Men inte i Västra hamnen eller på Limhamn.

Fördelningen kan bli jämnare framöver. I Göteborg har polisen noterat att kriminella som är skrivna i förorter nu skaffar bostad i centrum, fast inte i eget namn. 

Forskningen ska vara fri och akademiker har samma yttrandefrihet som andra. Men de som anser sig tala å de ”rasifierades” vägnar i Sverige måste ha någon form av markkontakt, i alla fall en stortå. 

Annars gör de sig själva och akademin en otjänst. För att inte tala om alla dem som lider av buskörningar, bilbränder, droghandel, hedersförtyck, inbrott, nedskräpning och privatjustis i sina bostadsområden.