Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nej, grädde är inte hälsosamt

Farligt gott. Allt fler svenskar äter fetare mat enligt LCHF-metoden. Men den dieten ökar risken för att även yngre personer drabbas av stroke eller hjärtinfarkt enligt många läkare. Foto: SANNA DOLCKFoto: Sanna Dolck

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hur ska man äta för att bäst främja hälsan? Bör man skippa potatisen? Sockret? Saltet? Smöret? Allt bröd, eller bara det vita? Allt kött, eller bara det röda?

Det tycks finnas hur många teorier som helst. Det blir inte lättare av att så många dietfantaster framstår som religiöst övertygade om att just de har hittat Den Sanna Vägen, den som ska leda till mättnad, njutning, hälsa och, sist men sannerligen inte minst, ett tjusigt midjemått.

En populär diet är LCHF, som i korthet går ut på att hålla nere på kolhydraterna och äta mer frimodigt av fet mat. Men på DN Debatt i går hävdade fem läkare och professorer att budskapet om LCHF-kostens välsignelser hotar folkhälsan: Efter decennier av minskande hjärt-kärlsjukdomar i Sverige ser man nu ett trendbrott. Förekomsten av stroke ökar hos män och kvinnor i åldrarna 35 till 44. Dessutom ökar hjärtinfarkterna hos unga kvinnor.

"Det är främst individer med kort utbildning som drabbas", skriver kvintetten, som också noterar att "var fjärde svensk (har) provat LCHF-kosten, oftast med syfte att gå ner i vikt".


Här inställer sig frågan: är LCHF-kosten verkligen mest utbredd bland individer med kort utbildning? Det är kanske inte vad man tänker sig. Det är dyrt att byta ut gröt- och mackfrukosten mot bacon och ägg, potatisen mot en extra köttbit.

Enligt en Demoskop-undersökning från 2011, där var fjärde svensk mycket riktigt uppgav att han eller hon försökte anpassa sin kost till LCHF-andan, var fenomenet vanligare bland hög-inkomsttagare än medel- och låginkomsttagare.

Detta sagt; de fem debattörerna har säkerligen rätt i att budskapet i floran av LCHF-liknande dieter har satt sina spår i svenskarnas kost. Och det är ingalunda problemfritt. Köttätandet har ökat groteskt, vilket är både ohälsosamt och klimatskadande. Frukt och grönt är bland det nyttigaste som finns, men dessa varors rykte har svärtats ner av okunnig jakt på "socker". De har förstås också rätt i att Medelhavsdieten, med grönsaker, bönor och fisk, är betydligt nyttigare än en kost byggd kring biff, bacon, ost och grädde.


Samtidigt; hur mycket beror svenskarnas onyttiga matvanor på populära dieter och hur mycket beror de på sådant som högre standard, billig mat och ymnig matreklam. Vi tycks ha hamnat i en amerikansk logik med större tallrikar och portioner, superchipspåsar och läsk i floder. Samtidigt har vi fått en livsstil, så stillasittande att vi borde äta mindre än någonsin.

Lösningen på det samtidsproblemet är inte lätthittad. När vårdkostnaderna ökar framöver är det möjligt att någon form av skatt på fett och/eller socker införs på EU-nivå. Annars är kunskapsspridning om kost och hälsa det vapen man kan använda.

Det är allvarligt och oroande att stroke och hjärtinfarkter ökar bland yngre. Men varför? Är det fett, socker, rökning, stress, p-piller - vad? Det måste klargöras. Lösa antaganden om dieters verkan har vi fått nog av. Ge oss hårda fakta.