Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nej, Ebba Busch är ingen brottsling

Under tisdagen möttes KD-ledaren Ebba Busch pensionären Esbjörn Bolin, 81, i Uppsala tingsrätt efter den inflammerade tvisten om husaffären.
En förundersökning om grovt förtal har inletts mot KD-ledaren Ebba Busch.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Förundersökningen mot KD-ledaren Ebba Busch sätter fingret på det problematiska med lagen om förtal. Man ska inte behöva vara jurist för att förstå om man begår en brottslig handling.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning om grovt förtal mot Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Därmed är Busch indragen i två rättsprocesser samtidigt. Den första gäller det uppmärksammade husköpet som den 81-årige säljaren har velat dra sig ur i efterhand. 

Det andra ärendet rör Ebba Busch Facebook-inlägg, där hon i en längre text ger sin version av den uppmärksammade husaffären. I texten skriver hon bland annat att det juridiska ombudet för 81-åringen tidigare är dömd till fängelse för ett grovt brott. Det är dessa uppgifter som nu ska prövas av en överåklagare.

De flesta politiska bedömare verkar vara överens om att detta är en mardrömssituation för KD-ledaren. Utförslöpan i opinionsmätningarna antas bli ännu brantare framöver.

Men är det så säkert? Det kan också vara så att en hel del väljare börjar ifrågasätta det rimliga i anklagelserna mot Ebba Busch. Om inte ens en partiledare har en aning om att hon eventuellt begår en brottslig handling – hur ska då gemene man förväntas ha det?

En sådan ordning är stötande för den allmänna rättskänslan. Det måste ha en avgörande betydelse om de uppgifter som sprids är sanna eller falska

Förtalsbrottet är udda till sin natur. Det spelar i grunden ingen roll om det som påstås är sant eller falskt. Det som utgör själva brottet är att sprida uppgifter om en person som framställer denne som ”brottslig eller klandervärd”.

Ibland går yttrandefriheten ändå vinnande ur prövningen. Men då måste domstolen komma fram till att utpekandet var ”försvarligt”, exempelvis på grund av ett stort allmänintresse.

Den som påpekar att en person är dömd för ett brott riskerar alltså själv att bli en brottsling, även om uppgiften är korrekt. Var gränsen går för vad man får påstå är säkert lätt att begripa för en skolad jurist, men för den vanliga medborgaren är det hart när omöjligt. Inte ens en partiledare med omgivande stab hade uppenbarligen en susning om rättsläget.

Här är ännu ett aktuellt exempel som stämmer till eftertanke: Fallet rör en 66-årig kvinna som hade blivit beviljad ett bygglov. En 62-årig man väljer då att ta strid om bygglovet och överklagar. I sin inlaga till rätten berättar kvinnan att mannen i fråga är dömd för misshandel mot henne och bär fotboja. Hon säger sig vilja ge rätten en bakgrund till hans agerande i målet. 

Det skulle hon inte ha gjort. Det hela slutade med att kvinnan blev dömd för förtal och var tvungen att betala skadestånd till mannen. 

En sådan ordning är stötande för den allmänna rättskänslan. Det måste ha en avgörande betydelse om de uppgifter som sprids är sanna eller falska. Om uppgifter om en persons vandel är korrekta bör intresset av att värna yttrandefriheten väga tyngre än den gör i dag. 

Det finns därför alla skäl att se över denna lagparagraf. Något är fel när även välinformerade medborgare kan begå brottsliga handlingar utan att veta om det eller uppleva att de har gjort något moraliskt fel. 

Om det slutar med en lagändring har i alla fall något gott kommit ut från denna sorgliga soppa.

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.