Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nationella prov måste få större vikt för betygen

Gymnasieminister Anna Ekström (S) halverar antalet nationella prov på gymnasiet. Det är att gå åt helt fel håll.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: PER MAGNUS PERSSON / EXP

De nationella proven kan motverka orättvisa glädjebetyg och påtryckningar mot lärare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nyligen tvingades regeringen dra tillbaka ett förslag som tveklöst skulle ha sänkt nivån på den högre utbildningen i Sverige ytterligare. Enligt  förslaget skulle lärosätena inte längre bara sträva efter en breddad rekrytering, utan också se till att alla klarar sina studier. 

Det fick varken kosta tid eller pengar - studenterna skulle bara skyfflas igenom, således.

Förslaget fimpades, som sagt. Men regeringen Löfven förnekar sig inte. Nu riktas ett slag mot kvalitetssäkringen och rättvisan på gymnasiet:

Hälften av de nationella proven på gymnasiet ska bort. Sex prov ska bli tre. Gymnasieminister Anna Ekström (S) förklarar draget med att lärarnas arbetsbörda måste lättas och att man har "fått signaler" om att proven stressar eleverna.

Det är usla argument. Lärarnas arbetsbörda kan lättas på andra sätt och föreställningen att tonåringar måste fredas från stress i samband med kunskapskontroller är befängd. Nästa steg är högskolan - ska de slippa stress där också? 

Nationella prov behövs som styråra

De nationella proven, NP, behövs som styråra i ett skolsystem där det vimlar av krafter som motverkar rättvisa, likvärdiga betyg. Skolor slåss om eleverna och deras skolpeng och höga betyg fungerar briljant som lockvara. De målrelaterade betygen, som innebär att alla i princip kan få A i allt, innebär att alla normalkurvor har kastats överbord. 

Det är ett skolsystem som gjort för betygsinflation. Det är också ett system som gjort för utpressning mot lärare som vill sätta rättvisa betyg. Sju av tio lärare har utsatts för påtryckningar från föräldrar om undervisning, läxor och betyg, enligt Lärarnas riksförbund. Det händer även att skolledningar försöker få enskilda lärare att "spela boll". 

Isak Skogstad, lärare och skoldebattör, skriver på Twitter: "Att ta bort nationella prov för att minska stressen är pyramidalt korkat. I tider då vi lärare ständigt blir ifrågasatta och många elever tror att de kan snacka sig till bra betyg är NP en trygghet."

När lärarna känner sig otrygga, vad gör de då? De dokumenterar mera, för att ha ammunition mot påtryckningar. En avsaknad av nationella prov kan alltså leda till en tyngre börda, praktiskt och - inte minst - psykologiskt.

Nationella prov bör rättas externt

Jan Björklund är rättmätigt kritisk mot regeringen, men skolforskaren Jonas Vlachos påminner om L-ledarens egna synder. Björklund införde exempelvis inte extern rättning av NP och skolor fick fortsätta att sätta vilka betyg de ville, oavsett NP-resultat.

De nationella proven måste få större vikt i skolan, inte mindre. För att undvika det hårresande fusket bör proven självklart genomföras samtidigt överallt och därefter rättas externt. Resultaten bör dessutom bli normerande på skolnivå: en skola får helt enkelt inte ha ett betygssnitt som avviker väsentligt från NP-snittet. 

Så skulle likvärdigheten öka, liksom oddsen för att de som har de bästa förutsättningarna, och har jobbat hårdast i gymnasiet, också kommer in på de mest krävande högre utbildningarna. 

Läs också:

Bestraffa skolor som delar ut glädjebetyg

Lärarnas fusk med proven måste stoppas 

Jämlikhet enligt S: alla får en usel utbildning

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!