Kontrollerar telenätet. Foto: Jan Düsing
Kontrollerar telenätet. Foto: Jan Düsing

Nätcensur där och här

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
På en enda punkt har den västliga reaktionen på upproret i Egypten varit riktigt klar. Från Rosenbad till Vita huset har man unisont fördömt Mubarak-regimens "avstängning" av internet. Carl Bildt, Nicolas Sarkozy och Barack Obama har alla framträtt som nätaktivister.
Det är förstås bra att Sverige och andra länder vill säkerställa de kommunikationskanaler som nu sprider folkliga uppror som virus. Men det vore klädsamt om man samtidigt vördade principen om ett fritt internet även på hemmaplan.
Sverige är knappast Egypten. Men här och i andra västländer skaffar sig staten en makt över internet som i fel händer gör det väldigt känsligt.
Hosni Mubarak stängde inte ned internet med hjälp av en gigantisk off-knapp. Det var tack vare regimens starka makt över operatörerna som 90 procent av Egyptens internettrafik kunde försvinna inom några minuter. Så bräckligt är det internet som ligger under någons kontroll. Det är en viktig lärdom för alla politiker som kräver att internetoperatörerna ska vara deras tjänstehjon, och sovra bort information som anses opassande.

Internet bygger på att nätoperatörernas roll bara är att upprätthålla fria flöden av information, utan att behöva ta ansvar för vad som skickas. Men i och med Ipredlagen och Datalagringsdirektivet, med mera, tvingas operatörer kontrollera vad kunderna ägnar sig åt. Nu när den dörren väl har öppnats finns ingen hejd på de krav som politiker och intressegrupper ställer.
Upphovsrättsindustrins tankesmedja Netopia vill upprätta en statlig lista över sajter som nätoperatörer ska tvingas att blockera. Man är förstås ute efter fildelningssajter men kryddar listan över tänkta censurobjekt med barnporr och terrorism för att väcka större sympati.
Just barnporr är det vanligaste skälet till filtrering och blockering. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström arbetar med ett direktiv som ska upprätta ett europeiskt internetfilter för att komma åt barnporr. Syftet må vara ädelt, men metoden är värdelös.
I Sverige har vi sedan ett antal år ett "frivilligt" barnporrfilter, och när de hemliga listorna läckt har det visat sig att merparten av de blockerade sajterna inte haft det minsta med barnporr att göra. De få sidor som verkligen innehåller barnpornografi skulle förmodligen snabbt kunna raderas om krutet lades på det i stället för godtyckliga filter.

När man redan filtrerar internet av ett skäl, är det väldigt lätt att hitta ett annat. Inom EU har lagstiftare och domstolar infört filter mot alltifrån nazism till spelsajter och fildelningssidor.
Listan på vilken information operatörer får eller inte får förmedla kan byggas på i oändlighet. Till slut finns inte längre det vi känner som internet, det vill säga ett fritt informationsutbyte som ingen äger makten över. Det skulle kanske göra oss kvitt några nyuppkomna problem, men framförallt ett oändligt antal nya möjliga mirakel.
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag