Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Narkotikadöden måste stoppas

Jim Moberg hade en termin kvar till sin kandidatexamen vid Uppsala universitet men dog efter en heroinöverdos. Foto: SVT

Fokus för svensk narkotikapolitik har aldrig varit att rädda missbrukares liv. Är det islossning på gång, Gabriel Wikström?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Jim Moberg, 21, gillade att fiska och hade bara en termin kvar till sin kandidatexamen vid Uppsala universitet. Men i juli 2014 dog han efter en heroinöverdos. Hans pappa var med när Jim hittades i en skogsdunge ett par dagar senare.

Jim Mobergs dödsfall var ett av 765 som registrerades som drogrelaterade under fjolåret. Det gör Sverige till ett av de absolut farligaste länderna i Europa att vara missbrukare i.

Häromåret var det bara Estland som hade högre narkotikadödlighet sett till folkmängd. Som en jämförelse dog bara en tredjedel så många svenskar i trafiken i fjol.

Men huvudmålet för den svenska narkotikapolitiken har aldrig varit att minska död och lidande bland missbrukare. I stället har syftet varit att realisera visionen om det narkotikafria sam-hället, vilket författaren Magnus Linton beskriver i den nyutkomna boken "Knark - en svensk historia".

Det synsättet kan förklara det långsamma införandet av skadebegränsande inslag i den svenska narkotikapolitiken, som metadon- behandling och sprutbytesprogram.

Ett FN-organ menade i helgen att svensk narkotikapolitik inte lever upp till mänskliga rättigheter.

– Vi brukar betrakta Sverige som ett föregångsland med väldigt progressiv politik. Därför blev jag förvånad över att se hur landet ligger efter i narkotikafrågan, sa den biträdande högkommissionären för mänskliga rättigheter, Flavia Pansieri, till SVT.

Pansieri hävdar att insatser som begränsar skador av missbruk ska betraktas som grundläggande mänskliga rättigheter. I en ny FN-rapport pekas flera insatser ut som viktga, som sprututbyte, läkemedelsbehandling och utdelning av nässprayen naloxon som häver överdoser. Men metoderna är bara delvis eller inte alls införda i Sverige.

 

En anledning till det är att kommuner fortfarande har rätt att lägga in veto mot sprutbytesprogram. Trots att Folkhälsomyndigheten menar att det finns "överväldigande vetenskapligt stöd" för metoden och trots att Västra Götalandsregionen är positiv saknas därför sådant program i Göteborg. Kommunen säger nej.

Under alliansregeringen stod arbetet med att minska lidande och död bland narkotikamissbrukare i mångt och mycket och stampade. Av de ambitiösa förslagen i Missbruksutredningen bidde knappt en tumme.

I stället fortsatte förra justitieminister Beatrice Ask att beskriva den svenska narkotikapolitiken som en "framgång", trots den höga dödligheten.

Glädjande nog kommer nu andra signaler från sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström, S. Han säger sig exempelvis beredd att skrota det kommunala vetot mot sprutbytes- program.

Förhoppningsvis kan det leda till en ny inriktning på narkotikapolitiken där ett centralt mål är att minska död och lidande.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!