Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Vuxna nu värre matvägrare än barn

Foto: FOTOGRAF THOMAS CARLEN 0707-9958 / © FOTOGRAF THOMAS CARLéN, OCH EXPRESSEN

Vuxna krånglar med maten mer än vad barn gör nuförtiden. Det skapar inte bara besvär för omgivningen, det är ett hot mot gemenskapen. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I arkeologiska utgrävningar i Jordanien hittades spår av bröd bakat för drygt 14 000 år sedan. Att bryta bröd tillsammans är en av de mest betydelsefulla mänskliga ritualerna genom tiderna. 

Brödet har en viktig roll inom både kristendomen och judendomen. Ingen nattvard utan den tunna oblaten och ingen judisk shabbat utan det saftiga challahbrödet. 

Men vad händer när det inte går att bryta bröd tillsammans längre? När den ena behöver äta glutenfritt, den andra laktosfritt och den tredje följer LCHF där bröd är strikt förbjudet? 

Inget bröd, men gärna mer smör 

Det blir inte riktigt samma härliga känsla av gemenskap när två sitter och gnager på varsitt dietenligt alternativ och den tredje antingen tittar på, eller tuggar i sig de andras smör.

Det är inte tu tal om saken. De många dieternas intåg skapar problem; i skolan, i hemmet och på arbetsplatsen. 

I vissa kommuner har man valt att kräva intyg på allergi eller intolerans för de skolbarn som vill ha specialkost, eftersom det har blivit så vanligt. Självklart ska barn med allergier få den kost de behöver, men matallergierna kan omöjligen ha ökat i samma takt som kraven på specialkost i skolan. 

Kraven äter upp budgeten. Dels för att specialprodukter ofta kostar mer, dels för att det behövs mer personal för att kunna laga alla rätter.  

Men det är inte barnen som orsakar mest bekymmer, det är inte de som begär specialkost i tid och otid – det är de vuxna. Den som var knepig med maten som barn växte ofta ifrån det förr eller senare. 

Fler följer en diet 

Nu följer var tredje svensk en diet, enligt en undersökning gjord av Inizio från förra året. Medan kinkigheten tidigare var något att skämmas över odlas den numera som fritidsintresse bland vuxna människor. 

Det är en sak vad man äter i sitt eget hem eller ute på lokal, där betalar man för maten och kan krångla till det bäst man vill. Men vissa har fått för sig att en middag hemma hos en vän kan betraktas som en restaurangmåltid där man beställer sin mat. Det ges strikta instruktioner om sådant man ogillar: ingen svamp tack, och skippa helst oliverna. 

Det är helt klart ett nytt fenomen: ”Jag har aldrig tidigare i historien sett att människor lämnar in listor till konferensföretag eller en middag som man ska gå på och talar om att följande saker äter inte jag”, säger måltidsforskaren Richard Tellström (SVT 16/5 2017).  

Visst kan man be sina gäster att ta med sig ett eget alternativ om man inte orkar tillfredsställa allas preferenser. Men något går förlorat när alla äter olika saker vid matbordet. Måltiden blir inte gemensam längre. 

Säg ja till maten 

För att äta är mycket mer än att få i sig näring. Om det bara hade handlat om att få i sig rätt mängd vitaminer, proteiner och fibrer hade alla bara kunnat knapra måltidsersättning för att slippa besväret som det innebär att handla, laga mat och diska.

Att laga mat till någon är det yttersta beviset på kärlek och omtanke. Och att tacka ja till det man blir bjuden på är att visa sin uppskattning för kockens ansträngningar. Det är också att säga: Jag litar på dig.

I en tid när alla talar om tillit kan det vara värt att tänka på att man säger nej till mycket mer än en brödbit om man låter bli att bryta bröd tillsammans. 

 

Läs också: 

NAOMI ABRAMOWICZ: Skolmatsalen är ingen à la carte-restaurang 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!