Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Usel utbildning ger usla lärare

Vissa delar av lärarutbildningen skulle behöva suddas bort. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Flummiga teorier kommer inte att hjälpa vare sig färska lärare eller deras elever. Det behövs en lärarutbildning som faktiskt lär ut vad det betyder att vara lärare. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den svenska lärarutbildningen är inte lika illa som du tror. Den är värre. Det visar Isak Skogstad, skoldebattör och högstadielärare, i en artikel i tidskriften Kvartal. Alla fördomar om lärarutbildningen besannas. 

Lärarstudenterna har sämre förkunskaper än någonsin. Det är löjligt enkelt att komma in på lärarutbildningen. Du behöver inte ens ha näst högsta betyg i det ämnet som du senare ska undervisa i för att komma in. Det kan mycket väl vara så att de elever du ska undervisa har bättre betyg än vad du själv hade.

Inte ens vid Sveriges gamla och tjusiga universitet krävs det särskilt mycket för att bli lärare. Förra hösten gick det alldeles utmärkt att bli antagen till lärarutbildningen i Uppsala med enbart 0.05 på högskoleprovet. Maxpoängen på högskoleprovet är 2.0. 

När du väl har kommit in på lärarutbildningen är den inte heller särskilt betungande. Det är knappt åtta timmars lärarledd undervisning i veckan, vissa studenter får så lite som fem timmar. På 1970-talet var det 24 timmar i veckan. 

Pedagogik schmedagogik 

Och vad lär man sig på utbildningen? Pedagogikundervisningen är en orgie i flum. Det som oftast lärs ut är teorier som har närmare hundra år på nacken och är av socialkonstruktivistiskt snitt. De har alltså mycket lite med verkligheten att göra. Och de är till föga nytta för den nervösa nyutexaminerade läraren. 

Problemet är att teori har fått ersätta praktik i alldeles för stor utsträckning. Skogstad redogör för hur metodiklektioner har fasats ut sedan 1980-talet, trots att det faktiskt ska ingå i lärarutbildningen. Det är olyckligt, det är nämligen precis vad dagens lärarstudenter skulle behöva. 

För att kunna göra ett bra jobb måste de också vara beredda på de situationer som de kommer att möta i klassrummet. Varför inte dra nytta av pensionerade lärares kunskaper? 

Pensionerade lärare kan hjälpa i klassrummet 

Det finns gott om nyttigheter de skulle kunna lära dagens lärarstudenter: Hur gör man för att etablera sig som en auktoritet i klassrummet? Hur går man till väga för att hantera stökiga elever samtidigt som försöker undervisa? Det är kunskap som ger betydligt större avkastning än abstrakta hundraåriga teorier. 

Lärarutbildningen har reformerats många gånger, senast 2011. Men den skulle behöva ännu en omgörning. Det är uppenbart att den inte funkar som det ser ut i dag. 

Kraven är orimligt låga. Det är ett dåligt skämt att det går att komma in på lärarutbildningen trots urusla skolresultat. Svaga elever kommer inte att bli stjärnlärare, det säger sig självt. Okejdå, kanske 1 på 1000. 

Det krävs större fokus på själva klassrumssituationen under lärarutbildningen. Annars gör man både lärare och elever en otjänst. Elever förtjänar trygga lärare. Och färska lärare förtjänar mer praktiska kunskaper om hur de ska uträtta sitt jobb. 

Den svenska skolans framgångar är beroende av en god lärarutbildning. Enligt den kultförklarade pedagogikprofessorn John Hattie är det läraren, inte tidiga betyg eller små klasser, som är avgörande för elevernas skolresultat. 

Då kan det inte se ut som det gör i dag. En bra skola kräver också en bra lärarutbildning.  

Läs också: 

Skona skolarna från 68-gubbarna   

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!