"Packa dina saker. Där är utgången."
Det hade varit den rimliga reaktionen från SVT-ledningens sida efter att en medarbetare, i egenskap av SVT-anställd, uppmanade till marxistisk kamp.
Medarbetaren Assia Dahir sökte någon till ett nytt program som anser att den antirasistiska kampen bör föras med våld. Hon skrev ett inlägg i gruppen Marxistiska Studenter Göteborg och avslutade med "Kampen fortsätter!".
Hur reagerade cheferna på SVT? I en intervju i branschtidningen Dagens Opinion sade programmets projektledare Lena Laurén: "Hon ångrar sig jättemycket och inser nu att man inte kan skriva så."
När Laurén blev tillfrågad om SVT skulle vidta några åtgärder svarade hon: "Vi kommer förstås att prata med Assia. Vi ska samtala och jobba tätt ihop."
En anställd vid det statliga tv-bolaget manar alltså till marxistisk kamp och får den mildaste av tillsägelser. Trots att opartiskhet är ett ledord för SVT, och grundläggande för allmänhetens förtroende för public service.
Det var annat ljud i skällan tidigare i somras. En SVT-programledares förberedelser råkade direktsändas och vederbörande kallade flyktingar för "kebabtekniker".
Det kallades för en "oacceptabel jargong". Christina Ågren, chef för regionala nyheter, meddelade: "Det här är en jargong på tvärs med vår värdegrund".
Borde det inte gå på tvärs med SVT:s värdegrund att en medarbetare uppmanar till kommunistisk kamp? Är inte det ett typexempel av "oacceptabel jargong"?
Trots att public service förpackas som saklig och opartisk finns en uppenbar tolerans för vänsteråsikter. Att vara vänster är att tillhöra mittfåran. Även om det förvisso anses något opassande att skriva "Kampen fortsätter!" i en marxistisk Facebook-grupp.
Den lutningen märktes inte minst då SVT:s ungdomssajt Edit lanserades i april. Flera av skribenterna hade en tydlig ideologisk profil och rekryterades från vänstersajter som Politism.
Clara Mannheimer, programbeställare för SVT, svarade på kritiken genom att avfärda skribenternas politiska hemvist som ointressant. Hade politisk hemvist varit en ointressant faktor om de hade varit borgerliga? Det är mer tveksamt.
I samband med kritiken mot Edit skrev ledarsidans kolumnist Sakine Madon om sina egna erfarenheter av public service: "När jag jobbade en kort sväng på public service kallade en chef vänsterjournalister som deltog i debatten för ”neutrala”.
Public services journalister vill ofta framstå som att de är bortom sådana vulgariteter som åsikter. Men det finns en tydlig slagsida till vänster, vilket bland annat framkom i journalistikprofessorn Kent Asps omtalade undersökning om partisympatier inom journalistkåren. Han fann att merparten av de som arbetar inom public service röstar på vänsterblocket.
Så fort det påpekas protesteras det högljutt bland journalisterna. Inte skulle väl vi? Den senaste fadäsen hade varit ett perfekt tillfälle för public service att visa att vänsteråsikter inte utgör ett undantag från regeln om opartiskhet.
Kampen mot vänstervridningen inom public service fortsätter.
Läs också:
Kom ur armhålan, public service!
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.