Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Sverige riskerar att bli ett intellektuellt b-land

Det blir svårt att plugga på högskolan utan en god svenskundervisning i grundskolan. Foto: FOTOGRAF © CHRISTER WAHLGREN

Om ord är makt håller Sveriges unga på att bli maktlösa. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Frågar du någon under 35 år vad kulvert, tjänlig eller pådrag betyder är risken stor att du möts av en förvirrad uppsyn. Om du frågar samma person om orden progressiv, patriarkat eller entreprenör får du svar snabbt.  

Enligt studien Ord på prov från Lunds universitet har unga svårt för att förstå komplicerade ord, särskilt sådana som har nordiskt eller germanskt ursprung. Lättare är det med ord från engelska eller latin. 

Kids måste förstå vad pådrag betyder 

Forskarna Anna W Gustafsson och David Håkansson har undersökt resultaten på ordförståelsedelen på högskoleprovet från 2000 till 2011. Under tiden för undersökningen har yngre blivit allt sämre på ordförståelse. Enligt författarna hänger det dels ihop med det minskade tidningsläsandet, dels med digitaliseringen. 

Går jorden verkligen under om kidsen inte fattar vad kulvert betyder? Det är knappast ett ord som dyker upp i vardagligt tal. Dessutom går det ju att googla. 

Ja, det spelar roll. Språk är makt. Visst kan man kolla upp enstaka svåra ord, men man kan inte googla sig genom hela livet.

Ungas bristande svenskkunskaper har redan börjat få konsekvenser. Det är ett växande problem på Sveriges högskolor.  

”Det släpps igenom människor med en skriv- och läsförmåga som gör att vi inte kan börja där vi skulle önska med att lära dem historia”, säger Paul Sjöblom, studierektor i historia vid Stockholms universitet (SvD 24/7). Sjöblom är bara en av många lärare som har slagit larm de senaste åren. 

Om det blir fler som varken kan skriva eller förstå akademisk text kommer det att bli svårare att bedriva undervisning på högskolenivå. I stället måste lektionstid ägnas allt mer åt grundläggande kunskaper som man borde ha lärt sig redan i grundskolan. Tack och hej, kunskapsnationen Sverige. 

Stora klyftor i ordförståelse mellan yngre och äldre kan leda till fler problem. Gustafsson och Håkansson anser att det är en demokratifråga. Om unga inte begriper de mer komplicerade ord som används i tidningar eller inom politiken blir det nästan omöjligt att hänga med i samhällsdebatten. 

Demokratifråga när unga blir sämre på svenska 

Om utvecklingen ska vändas krävs att barn och unga får upp ögonen för böcker så tidigt som möjligt. En sjuttonåring som läser och har blivit läst för kan ha ett ordförråd bestående av upp till 50 000-70 000 ord. En sjuttonåring som varken läser eller har blivit läst för har ett ordförråd som består av cirka 15 000-17 000 ord, enligt Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. 

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag att se till att även de som inte kommer från läsande hem får en större vokabulär. Men skolans ökade fokus på digitalisering riskerar att leda utvecklingen åt fel håll. 

Grundskolans läroplan i svenska har nyligen reviderats för att inkludera skrivningar om ”digital kompetens”. Hur vore det med att börja med lite grundläggande kompetens? 

Forskning visar nämligen att hjärnan har lättare att ta till sig information från en fysisk bok än från en skärm. Det är även enklare att komma ihåg något som man har läst på papper. Om skärmar används i för stor utsträckning kan det bli svårare för unga att förbättra sin ordförståelse.

Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation kan vi inte vara ett intellektuellt b-land. 

 

Läs också: 

Låt inte fler lida av Pisahögskolan  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!