Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Skolmatsalen är ingen à la carte-restaurang

Föräldrar som vill att deras barn ska äta specialmat, trots att det varken finns religiösa eller medicinska skäl, borde få packa ned en matsäck i skolryggsäcken. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT / KVP

Skolmatsalarna dukar under när föräldrar kräver specialmat utan särskilda skäl. De borde göra en matsäck åt sina barn i stället.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Längtar du tillbaka till skollunchen?

Det är omöjligt att bjuda någon under 45 på middag, skrev Johan Hakelius förra sommaren (Expressen 30/7 2016). Det vet de flesta som har försökt dra ihop ett par vänner på middag. Det är nästan alltid någon som för krig mot någon av kostcirkelns delar; mjölkprodukterna, kolhydraterna eller fettet.

Om det är illa i svenska hem är det än värre i svenska skolor. Många föräldrar tycks nämligen ha överfört sina dietära preferenser till sina barn. I skolan får problemet större (pro)portioner.

Alltfler elever begär specialkost. Det konstaterar både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket.

Förutom att det kostar mer pengar när skolorna tvingas köpa in dyra specialprodukter, krävs en större personalstyrka för att kunna tillaga de många måltiderna. Därför har allt fler kommuner börjat kräva läkarintyg från eleverna.

Fler kräver glutenfri kost

Kramfors är ett exempel. "Vi klarar inte av alla önskemål om specialkost", skriver kommunen på sin hemsida. Hela 25 procent av eleverna i Kramfors vill nämligen ha särskild kost.

Vadan den stora explosionen av specialkost?

Den stora flyktinginvandringen innebär, av förklarliga skäl, att det finns fler skolbarn som begär mat utan fläsk. Men det är långt ifrån den enda orsaken. Fler kräver exempelvis glutenfri eller laktosfri mat åt sina barn, bara för att det känns bra. 

Ett tilltagande problem i dessa Google-tider är att många ger sig själva eller sina barn matrelaterade diagnoser utan att stämma av med läkare. Det trots att det är något som läkare bestämt avråder ifrån. Men förförda av de senaste trenddieterna bestämmer de sig helt sonika för att gluten är dåligt eller att laktos ska undvikas – även om det förmodligen är slöseri med både energi och pengar.

Det gynnar i alla fall handeln. Svenskar konsumerar laktosfritt som aldrig förr. Marknaden för laktosfri mjölk är värderad till 1,6 miljarder kronor. Trots att inget land har färre laktosintoleranta än Sverige tillhör vi dem som köper mest laktosfria produkter i världen.

Alla behöver vi fritidsintressen. Om det gör dem glada får vuxna människor gärna viga sina liv åt att undvika vetemjöl, även om de inte är glutenintoleranta, eller sky minsta skvätt mjölk i kaffet, trots att de tål laktos. De betalar trots allt för sin mat själva.

Det är en annan sak med skolbarn som äter skattefinansierade skolluncher. Där måste det finnas gränser för vad man kan kräva. Givetvis ska de barn som verkligen ÄR allergiska eller intoleranta få den mat de behöver. Men kommuner ska inte behöva tillfredsställa hobbydietisternas minsta nyck där det gäller barnens kosthållning.

Det är inte rimligt att betrakta skolmatsalen som en à la carte-restaurang.

De som inte tål ett särskilt födoämne får ta med sig läkarintyg så att de kan få specialmat. I övrigt räcker det bra med att skolan serverar ett vegetariskt alternativ och ett för allätare. De dagar då det är fläsk kan muslimska och judiska barn äta vegetariskt. Veganerna får leva med att äta vegetariskt i skolan.

Och de föräldrar som vill att deras barn ska äta specialmat, trots att det varken finns religiösa eller medicinska skäl, får helt enkelt packa ned en matsäck i skolryggsäcken. Det är inte rimligt att betrakta skolmatsalen som en à la carte-restaurang.

 

Läs också:
Skolan ska inte behöva lära barn att tvätta händerna  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!