Föräldrar som vill att deras barn ska äta specialmat, trots att det varken finns religiösa eller medicinska skäl, borde få packa ned en matsäck i skolryggsäcken. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT / KVP
Föräldrar som vill att deras barn ska äta specialmat, trots att det varken finns religiösa eller medicinska skäl, borde få packa ned en matsäck i skolryggsäcken. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT / KVP
Naomi Abramowicz

Skolmatsalen är ingen à la carte-restaurang

Publicerad

Skolmatsalarna dukar under när föräldrar kräver specialmat utan särskilda skäl. De borde göra en matsäck åt sina barn i stället.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är omöjligt att bjuda någon under 45 på middag, skrev Johan Hakelius förra sommaren (Expressen 30/7 2016). Det vet de flesta som har försökt dra ihop ett par vänner på middag. Det är nästan alltid någon som för krig mot någon av kostcirkelns delar; mjölkprodukterna, kolhydraterna eller fettet.

Om det är illa i svenska hem är det än värre i svenska skolor. Många föräldrar tycks nämligen ha överfört sina dietära preferenser till sina barn. I skolan får problemet större (pro)portioner.

Alltfler elever begär specialkost. Det konstaterar både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket.

Förutom att det kostar mer pengar när skolorna tvingas köpa in dyra specialprodukter, krävs en större personalstyrka för att kunna tillaga de många måltiderna. Därför har allt fler kommuner börjat kräva läkarintyg från eleverna.

Fler kräver glutenfri kost

Kramfors är ett exempel. "Vi klarar inte av alla önskemål om specialkost", skriver kommunen på sin hemsida. Hela 25 procent av eleverna i Kramfors vill nämligen ha särskild kost.

Vadan den stora explosionen av specialkost?

Den stora flyktinginvandringen innebär, av förklarliga skäl, att det finns fler skolbarn som begär mat utan fläsk. Men det är långt ifrån den enda orsaken. Fler kräver exempelvis glutenfri eller laktosfri mat åt sina barn, bara för att det känns bra. 

Ett tilltagande problem i dessa Google-tider är att många ger sig själva eller sina barn matrelaterade diagnoser utan att stämma av med läkare. Det trots att det är något som läkare bestämt avråder ifrån. Men förförda av de senaste trenddieterna bestämmer de sig helt sonika för att gluten är dåligt eller att laktos ska undvikas – även om det förmodligen är slöseri med både energi och pengar.

Det gynnar i alla fall handeln. Svenskar konsumerar laktosfritt som aldrig förr. Marknaden för laktosfri mjölk är värderad till 1,6 miljarder kronor. Trots att inget land har färre laktosintoleranta än Sverige tillhör vi dem som köper mest laktosfria produkter i världen.

Alla behöver vi fritidsintressen. Om det gör dem glada får vuxna människor gärna viga sina liv åt att undvika vetemjöl, även om de inte är glutenintoleranta, eller sky minsta skvätt mjölk i kaffet, trots att de tål laktos. De betalar trots allt för sin mat själva.

Det är en annan sak med skolbarn som äter skattefinansierade skolluncher. Där måste det finnas gränser för vad man kan kräva. Givetvis ska de barn som verkligen ÄR allergiska eller intoleranta få den mat de behöver. Men kommuner ska inte behöva tillfredsställa hobbydietisternas minsta nyck där det gäller barnens kosthållning.

Det är inte rimligt att betrakta skolmatsalen som en à la carte-restaurang.

De som inte tål ett särskilt födoämne får ta med sig läkarintyg så att de kan få specialmat. I övrigt räcker det bra med att skolan serverar ett vegetariskt alternativ och ett för allätare. De dagar då det är fläsk kan muslimska och judiska barn äta vegetariskt. Veganerna får leva med att äta vegetariskt i skolan.

Och de föräldrar som vill att deras barn ska äta specialmat, trots att det varken finns religiösa eller medicinska skäl, får helt enkelt packa ned en matsäck i skolryggsäcken. Det är inte rimligt att betrakta skolmatsalen som en à la carte-restaurang.

 

Läs också:
Skolan ska inte behöva lära barn att tvätta händerna  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag