Hygien börjar med handtvätt. Foto: SUVAD MRKONJICHygien börjar med handtvätt. Foto: SUVAD MRKONJIC
Hygien börjar med handtvätt.  Foto: SUVAD MRKONJIC
Köttfärssås smakar bättre utan fingertoppar. Foto: MALTE DANIELSSON / MALTE DANIELSSON / EXPRESSENKöttfärssås smakar bättre utan fingertoppar. Foto: MALTE DANIELSSON / MALTE DANIELSSON / EXPRESSEN
Köttfärssås smakar bättre utan fingertoppar.  Foto: MALTE DANIELSSON / MALTE DANIELSSON / EXPRESSEN
Naomi Abramowicz

Skolan ska inte behöva lära barn att tvätta händerna

Publicerad

Nej, hemkunskap förtjänar inte fler undervisningstimmar. Det är dags att sluta låtsas som att alla skolämnen betyder lika mycket. 

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Eleverna måste ha mer slöjd! Nej, det är mer musik som behövs. 

Så brukar det låta när lärare, utövare eller forskare mässar om det ämne som de själva har vigt sitt yrkesliv åt. De viftar gärna med en undersökning eller studie som visar varför just de har rätt.

Nu har turen kommit till hemkunskapens påhejare. Det behövs mer hemkunskap i svenska skolan, skriver ett antal akademiker i tisdagens DN.

Varför? Jo, för att en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år. Det är ju tråkigt. Men skolan har tillräckligt med uppgifter, de ska inte också leda ett korståg mot matförgiftning.

Debattörerna stöder sig på en avhandling från Uppsala universitet som visar att elever i nian är dåliga på att tvätta händerna inför att de ska laga mat. Och till råga på allt vet hälften av ungdummarna inte om att Livsmedelsverket rekommenderar en kyltemperatur på 4-5 grader, utan de tror att 8 grader. 

Därför räcker det inte med 118 timmar hemkunskap under grundskolan, 13 timmar per läsår. Nej, det krävs ännu mer.

För det första kan man ju tycka att det borde vara föräldrarnas uppgift att lära sina telningar att tvätta händerna. 

Handtvätt börjar i hemmet 

Enligt den nämnda avhandlingen deltar barnen dock sällan eller aldrig i matlagningen hemma. Det skulle ju förslagsvis kunna lösas med att föräldrar släpper lite på kontrollen i köket och låta barnen vara med och laga mat. Varför inte låta dem stå för middagen en gång i veckan? En förälder kan gärna befinna sig i närheten så att inte några fingertoppar hamnar i köttfärssåsen. 

Det är både lärorikt och nyttigt om barnen får ta del av hushållsarbetet. Dessutom kan det avlasta sönderstressade föräldrar, även om det kanske inte blir några kulinariska mästerverk. Men någonstans måste man ju börja. 

För hur ska man lära sig att fixa eget käk om mamma eller pappa står för matlagningen under hela uppväxten?

För det andra beklagar sig skribenterna över att det är omöjligt att behandla alla viktiga områden på 118 timmar. "Det är anmärkningsvärt att hem- och konsumentkunskap helt saknas i hälsodebatten och att ämnets undervisningstimmar förblir oförändrade", skriver debattörerna. 

De är knappast ensamma om att tycka att just deras ämne får för lite tid. Få tycker nog att det de sysslar med är oviktigt.

Men om det nu är ett allvarligt problem att svenskar råkar ut för matförgiftning skulle väl Sveriges hemkunskapslärare rimligtvis kunna prioritera detta. Det lär inte ta särskilt lång tid.

Hur många timmar krävs egentligen för att lära ut eleverna lite grundläggande livsmedelshygien så att de inte råkar förgifta sin omgivning? 

Barn, lägg kycklingen i kylen och servera inte mat som luktar illa (om det inte rör sig om surströmming).

Hemkunskap inte lika viktigt som matte 

För det tredje måste vissa ämnen få mindre utrymme än andra. Ämneslärare och forskare kommer självklart alltid att tycka att det de gör är viktigast. Men givet att undervisningstiden är begränsad måste prioriteringar göras. 

Om ett ämne ska få fler timmar måste ett annat få färre. Då är nog de flesta överens om att det är mer värdefullt med matematik och svenska än med mer hemkunskap. 

 

Läs också:

Hur många smörknivar tål Sverige?  

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag