Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Skolan ska inte behöva lära barn att tvätta händerna

Hygien börjar med handtvätt. Foto: SUVAD MRKONJIC
Köttfärssås smakar bättre utan fingertoppar. Foto: MALTE DANIELSSON / MALTE DANIELSSON / EXPRESSEN

Nej, hemkunskap förtjänar inte fler undervisningstimmar. Det är dags att sluta låtsas som att alla skolämnen betyder lika mycket. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Eleverna måste ha mer slöjd! Nej, det är mer musik som behövs. 

Så brukar det låta när lärare, utövare eller forskare mässar om det ämne som de själva har vigt sitt yrkesliv åt. De viftar gärna med en undersökning eller studie som visar varför just de har rätt.

Nu har turen kommit till hemkunskapens påhejare. Det behövs mer hemkunskap i svenska skolan, skriver ett antal akademiker i tisdagens DN.

Varför? Jo, för att en halv miljon svenskar drabbas av matförgiftning varje år. Det är ju tråkigt. Men skolan har tillräckligt med uppgifter, de ska inte också leda ett korståg mot matförgiftning.

Debattörerna stöder sig på en avhandling från Uppsala universitet som visar att elever i nian är dåliga på att tvätta händerna inför att de ska laga mat. Och till råga på allt vet hälften av ungdummarna inte om att Livsmedelsverket rekommenderar en kyltemperatur på 4-5 grader, utan de tror att 8 grader. 

Därför räcker det inte med 118 timmar hemkunskap under grundskolan, 13 timmar per läsår. Nej, det krävs ännu mer.

För det första kan man ju tycka att det borde vara föräldrarnas uppgift att lära sina telningar att tvätta händerna. 

Handtvätt börjar i hemmet 

Enligt den nämnda avhandlingen deltar barnen dock sällan eller aldrig i matlagningen hemma. Det skulle ju förslagsvis kunna lösas med att föräldrar släpper lite på kontrollen i köket och låta barnen vara med och laga mat. Varför inte låta dem stå för middagen en gång i veckan? En förälder kan gärna befinna sig i närheten så att inte några fingertoppar hamnar i köttfärssåsen. 

Det är både lärorikt och nyttigt om barnen får ta del av hushållsarbetet. Dessutom kan det avlasta sönderstressade föräldrar, även om det kanske inte blir några kulinariska mästerverk. Men någonstans måste man ju börja. 

För hur ska man lära sig att fixa eget käk om mamma eller pappa står för matlagningen under hela uppväxten?

För det andra beklagar sig skribenterna över att det är omöjligt att behandla alla viktiga områden på 118 timmar. "Det är anmärkningsvärt att hem- och konsumentkunskap helt saknas i hälsodebatten och att ämnets undervisningstimmar förblir oförändrade", skriver debattörerna. 

De är knappast ensamma om att tycka att just deras ämne får för lite tid. Få tycker nog att det de sysslar med är oviktigt.

Men om det nu är ett allvarligt problem att svenskar råkar ut för matförgiftning skulle väl Sveriges hemkunskapslärare rimligtvis kunna prioritera detta. Det lär inte ta särskilt lång tid.

Hur många timmar krävs egentligen för att lära ut eleverna lite grundläggande livsmedelshygien så att de inte råkar förgifta sin omgivning? 

Barn, lägg kycklingen i kylen och servera inte mat som luktar illa (om det inte rör sig om surströmming).

Hemkunskap inte lika viktigt som matte 

För det tredje måste vissa ämnen få mindre utrymme än andra. Ämneslärare och forskare kommer självklart alltid att tycka att det de gör är viktigast. Men givet att undervisningstiden är begränsad måste prioriteringar göras. 

Om ett ämne ska få fler timmar måste ett annat få färre. Då är nog de flesta överens om att det är mer värdefullt med matematik och svenska än med mer hemkunskap. 

 

Läs också:

Hur många smörknivar tål Sverige?  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!