Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Personal ska inte behandlas som statens labbråttor

Svenska myndigheter ska inte experimentera med nya trender. Låt folk behålla sina skrivbord!

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns två saker man bör akta sig noga för: trender och revolutioner. Detta gäller särskilt människors arbetsmiljö – det sista en kontorsarbetare vill utsättas för är modenycker.

Men det är precis vad som drabbar allt fler anställda inom offentlig sektor. Otyget stavas flexkontor. Det är som en modern version av hela havet stormar. I stället för ett eget skrivbord får man hålla till godo med en hurts eller ett skåp där man förvarar sina prylar. Sen får man ta det skrivbord som råkar vara ledigt för dagen.

Malmö högskola har anslutit sig till trenden. I det nybyggda Niagarahuset, som kostade 750 miljoner kronor, är det flexkontor som gäller. Personalen är allt annat än nöjd.

”Det är svårt att jobba ostört och nästan omöjligt att koncentrera sig ordentligt. Kollegor kommer och går, telefoner ringer och det är omöjligt att arbeta en längre tid utan avbrott.” Det säger Christina Waern, adjunkt i svenska, som arbetar i Niagarahuset (Sydsvenskan 27/11).


Närmare fyra av fem av de anställda hade föredragit att ha ett eget kontor, visar en enkätundersökning. Många väljer att jobba hemifrån. Det finns redan, mindre än ett år efter att byggnaden uppfördes, planer på att skapa fler små rum.

Försäkringskassan har också flexkontor och använder sig dessutom av så kallad aktivitetsbaserad arbetsmiljö. I praktiken innebär det att man förutom skrivbord har utrymmen med bland annat saccosäckar och hammockar.

Så är det i alla fall i lokalerna vid Telefonplan i Stockholm. Där finns bara skrivbord för 75 procent av medarbetarna. Det är ont om mindre rum, som det är hög efterfrågan på. Samtliga kontor ska införa aktivitetsbaserad arbetsmiljö till år 2020.

Både Nacka och Värmdö kommun har infört flexkontor för sina anställda. Vissa av medarbetarna slutade direkt efter att kontorsmiljön förändrades.

Många chefer inom offentlig sektor tycks ha blivit frälsta av tanken på att få bort de egna skrivborden. Modernt! Spännande! Saccosäckar!

De tycks ha tagit mindre hänsyn till de anställdas behov och önskemål. Att sitta i en hammock kanske inte passar den som ska göra en bedömning om sjukpenning på Försäkringskassan. Professorn vill förmodligen ha ett eget rum, där vederbörande kan prata ostört med studenter och inte behöver rensa skrivbordet vid arbetsdagens slut. 


Flexkontor in action.
Foto: Robban Andersson

Flexkontor passar inte nödvändigtvis alla professioner, eller alla arbetsplatser.

Om en sådan radikal och dyr förändring ska genomföras bör det dels finnas en god anledning, dels ett konkret mål. Det räcker inte med att det är modernt eller att det ska förbättra kommunikationen, eller liknande flummerier.

Dessutom finns det ont om forskning angående flexkontor och dess effekter på medarbetarna. Därför bör man vara försiktig innan man kastar ut gamla organisationsformer. Trots detta har det alltså införts i såväl kommun som landsting och i statlig verksamhet.

Nästa gång som chefer inom offentlig sektor får för sig att göra något nydanande bör de helst stoppas. Stat och kommun ska inte testa nya och spännande arbetssätt som vare sig har gehör hos medarbetare eller stöd i forskningen. 

De ska lomma efter i sakta mak. 


Läs också: Sverige behöver fler sura tanter


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor!