Svensk demokrati går inte under om enstaka skolor får ha uniformskrav. Foto: SCANPIX / SIPA PRESS SCANPIX SWEDEN
Svensk demokrati går inte under om enstaka skolor får ha uniformskrav. Foto: SCANPIX / SIPA PRESS SCANPIX SWEDEN
Naomi Abramowicz

Nej, skoluniform är inte ett hot mot demokratin

Publicerad

Skolinspektionen silar mygg och sväljer kameler. Det finns betydligt mer oroande tendenser i svensk skola än uniformsklädda elever.  

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Från fem till sju års ålder gick jag i brittisk skola. Lärarna hette Mrs Goodblood (ja, på riktigt) och Mrs Watkins och alla barn hade skoluniform. 

Glöm tjusiga blazers och stråhattar. Min uniform var funktionell och enkel. På sommaren hade jag rutig eller randig klänning i blått och vitt. När det blev kallt var det marinblå kofta med ljusblå blus och grå flanellkjol som gällde.  

Jag hade inga som helst invändningar mot uniformen. Uppenbarligen hjärntvättades jag vid späd ålder. 

Enligt ett beslut från Skolinspektionen stod min mörkblå kofta och grå flanellkjol i strid med grundläggande demokratiska värderingar, hämmade min frihet som individ och hindrade mig från att uttrycka mig som människa. 

Uniformskrav inte förenligt med skollagen 

I måndags kom myndigheten fram till att krav på skoluniform inte är förenligt med skollagen eller grundläggande demokratiska värderingar som individens frihet och integritet. Detta efter att ha gjort en tillsyn vid den nystartade Norrköpingsskolan Nordic International School

Den har profilerat sig som en skola som sätter ordning och reda i centrum. Lärarna kallas inte för Lasse och Pia, utan Mr och Mrs. Och det som är mest upprörande av allt: skolan har en klädkod. Den består av en pikétröja eller skjorta, cardigan och ett par inneskor. Den delas ut till eleverna, kostnadsfritt, varje år. 

En av Skolinspektionens invändningar är skolans ordningsregler. Om en elev bryter mot klädkoden tre gånger i rad får vederbörande femton minuters kvarsittning. Enligt myndigheten är den femton minuter långa kvarsittningen inte förenlig med skollagen. 

Skolor får endast ta till den typen av åtgärder för att garantera elevernas trygghet eller studiero, inte för att upprätthålla en klädkod. Så tolkar åtminstone myndigheten bestämmelserna. 

Fast det har inte förekommit några klagomål vare sig från elever eller föräldrar angående klädkoden; det anges till och med i myndighetens beslut. Än så länge har skolan inte ens behövt ta till ordningsreglerna och dela ut kvarsittning. Eleverna verkar faktiskt gilla att ha på sig uniform, Skolinspektionens invändningar till trots. 

Trots detta oroar sig Skolinspektionen för att elevernas frihet ska inskränkas om de behöver klä sig likadant. För det första finns det väl knappast något land som är mer konformistiskt än Sverige när det gäller mode. Turister skulle lätt kunna få för sig att det råder en svensk klädkod där det enbart är tillåtet med svarta, eller möjligtvis, beigea kläder. För det andra, om elevernas individualitet enbart sitter i plaggen de bär har de betydligt större problem än obligatorisk skoluniform. 

Vilken värdegrund?

Om man verkligen ska snacka värdegrund är uniformskrav på en enstaka skola, där såväl föräldrar och elever tycks vara nöjda, det minsta bekymret. Det finns en uppsjö av värdegrundsrelaterade problem i svenska skolor som förtjänar mer uppmärksamhet: exempelvis bristande trygghet, våld och sexuella trakasserier.  

Förslagsvis skulle paragrafryttarna på Skolinspektionen kunna rikta in sig på riktiga problem nästa gång. 

 

Läs också: 

Skolmatsalen är ingen à la carte-restaurang

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag