Naomi Abramowicz

Lägg inte skattepengar på mumbojumbo

Publicerad

Personlighetstest för myndighetsjobb riskerar att bli slöseri med både tid och pengar.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det räcker inte längre med att mejla sin cv och göra bra ifrån sig på en arbetsintervju längre. Nej, på allt fler arbetsplatser krävs att potentiella medarbetare även gör ett så kallat personlighetstest. Det är ett vanligt förfarande på svenska myndigheter, som aldrig är sena att anamma tveksamma metoder.

För enligt en granskning som DN har gjort är det precis vad många av dessa personlighetstester är: kontroversiella, oseriösa och ovetenskapliga (16/1).

Ett av de mer populära testen bland svenska myndigheter är Thomas Internationals personprofilsanalys (PPA). Det används av närmare sjuttio svenska kommuner och ett tiotal länsstyrelser, landsting och statliga myndigheter.

På företagets hemsida står det: ”Thomas PPA tar bara ca 8 minuter att färdigställa. Ni får därefter information om en individs styrkor och begränsningar, kommunikationsstil, värde för organisationen, motivationsfaktorer, grundläggande rädslor och beteende under press.”

Allt om dig på åtta minuter

Det är inte illa. Ett test på åtta minuter ska alltså kunna berätta om såväl en människas grundläggande rädslor och begränsningar. Det låter mer som ett uppdrag för en legitimerad psykolog än ett rekryteringstest med flervalsalternativ.

Inte helt förvånande har testet från Thomas International ifrågasatts, däribland av Lennart Sjöberg, professor emeritus i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm. ”Det finns ingen modern forskning som stöder detta”, säger Sjöberg i en intervju i DN (16/1).

Förutom att många av de tester som finns på marknaden har mer gemensamt med horoskop än vetenskap är de ofta onödigt närgångna. I ett reportage i Fackförbundet ST:s medlemstidning berättar personer som har sökt chefsjobb inom det offentliga att de har behövt berätta om sin relation till sina föräldrar under tonårstiden eller svara på om de upplevde att de var älskade som barn (27/11 2012). Det är sådant som många inte ens pratar om med sina nära vänner. Att behöva berätta det för en blivande chef känns otänkbart.

Föreställ er exempelvis att den arbetssökande uppger att vederbörande har haft en svår barndom – vad blir det då för utslag vid ett personlighetstest? Det är knappast en merit. Och vad händer om man inte får det där jobbet efter att ha svarat på en rad privata frågor? Inte nog med att man går miste om ett arbetstillfälle, utan nu sitter någon på intima detaljer om ens liv.

Slöseri med resurser

Ytterligare ett problem med personlighetstesten är att de kostar skattebetalarna pengar. Trots att de är behäftade med stor osäkerhet och ofta används på fel sätt. Det rör sig sammanlagt om miljontals kronor. Bara förra året betalade regeringskansliet 150 000 kronor för personlighetstester.

Något som också ger skäl till oro är att myndigheterna verkar ha noll koll. Flera av de HR-ansvariga som tillfrågas i DN:s granskning vet inte ens om att det har förekommit kraftig kritik mot personlighetstesten. De verkar bara ha förlitat sig på diverse rekryteringsföretags utsagor om testens förträfflighet.

Svenska myndigheter ska inte lägga pengar på sådant som i bästa fall är harmlöst, och som i värsta fall riskerar att sålla bort lämpliga kandidater.

 

Läs också:

Personal ska inte behandlas som statens labbråttor

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag