Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Naomi Abramowicz

Det går faktiskt inte att faktagranska åsikter, DN

Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Riksdagsledamoten Hanif Bali (M). Foto: ANNA-KARIN NILSSON/Expressen

Den som tror att alla politiska uttalanden går att faktagranska har inte förstått vad politik handlar om. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tidigare i år inledde DN, SR, SVT, SvD och nättidningen KIT samarbetet ”faktiskt” för att faktagranska samhällsdebatten. På måndagen var det ett uttalande av Hanif Bali (M) – Sveriges mest omstridde riksdagsledamot – som synades i sömmarna.  

Hanif Bali under lupp 

Det började med att Bali kommenterade Migrationsverkets nya asylprognos för de kommande två åren på sin Facebooksida. ”Asylärendena kommer fortsatt ligga på abnormt höga nivåer på ca 23 000”, skrev han. Ingen som har följt Bali kan bli förvånad över hans bedömning. Han har länge förespråkat en mer restriktiv flyktingpolitik. 

Men tji fick han. Nivåerna är inte alls abnorma, visade DN:s så kallade faktagranskning. Enligt DN:s reporter var Balis påstående ”helt fel” eftersom Sverige under flera år har tagit emot fler än 23 000 asylsökande årligen. 

Reportern kontaktade Bali som fick förklara sitt resonemang: ”Det är abnormt höga nivåer i relation till vår kapacitet”, sade Bali. Det bet inte på DN-journalisten. Hon framhärdade i att detta inte stämde enligt statistiken. 

Men hur mäter man egentligen integrationskapacitet? Det räcker inte att titta på statistiken och konstatera att Sverige har tagit emot fler flyktingar tidigare – det säger inget om den nuvarande kapaciteten. Bostadsbristen är exempelvis värre nu än den var för tio år sedan. 

Det finns heller ingen vetenskapligt objektiv standard för hur ett lands asylmottagande bör se ut, just därför har frågan debatterats i all oändlighet de senaste åren. Precis som när det gäller all politik krävs att man gör avvägningar mellan olika prioriteringar, vilka avvägningar som är acceptabla är en normativ bedömning.

DN:s granskning visar varför det är lönlöst att faktagranska åsikter. Om politik enbart handlade om mätbara fakta, varför ska vi ens ha folkvalda politiker? Varför ska vi ens ha demokrati? 

Teknokrati nästa 

Det skulle spara både tid och pengar om vi lade ned allt vad valrörelser och politik heter och införde teknokrati. Utrym riksdagen och gör om den till hyresrätter. Expolitikerna skulle kunna lägga sin fritid på något mer konstruktivt, förslagsvis knyppling eller trädgårdsarbete. 

Rimligtvis finns det forskare som är bättre insatta i de flesta frågor än både väljarkåren och politikerna. Men få skulle, åtminstone öppet, förorda ett styre där experternas vilja får gå framför folkets. Inte ens forskare eller experter är förresten helt objektiva, de styrs också av värderingar. Vad som utgör ett gott samhälle är en högst subjektiv bedömning. 

Faktiskt fortsätter att granska 

Det lär inte vara sista gången som DN eller någon annan av faktiskt-granskarna försöker att bedöma sanningshalten i en politikers åsikter. Man får åtminstone glädjas åt att förra valrörelsen inte granskades av samma gäng politikanalfabeter. 

Hur hade man exempelvis gått till väga för att faktagranska dåvarande statsministerkandidaten Stefan Löfvens (S) påstående att ”något håller på att gå sönder i Sverige”? Vilken oberoende statistik hade man hänvisat till för att avgöra om Löfvens utsago stämmer eller inte? 

Att tro att man kan koka ned all politik till fakta är faktiskt inte bara dumt, det är abnormt korkat.  

 

Läs också:

LINDA NORDLUND: SVT:s faktakoll är rena haveriet 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!