Det finns inga omskolningsläger i Xinjiang-provinsen. Kinesiska agenter kidnappade aldrig svenske medborgaren Gui Minhai i Thailand. Kinesiska regeringen förtrycker inte oliktänkande eftersom ”1,4 miljarder kineser stöder kommunistpartiets styre”.
Ungefär så kan man sammanfatta den kinesiske ambassadören Gui Congyous svar i SVT-programmet 30 Minuter i onsdags.
Intervjun var inte bara en storartad uppvisning i statligt sanktionerat struntprat. Den var också en sorts kulmen på de senaste månadernas eskalerande konflikt mellan Kina och Sverige – som enligt experter valts ut av Peking som testland för hårdare diplomatiska tag.
Vi är dock inte ensamma. Kanada är också i skottgluggen. Särskilt utsatt är Australien. Kineserna bojkottar australiskt vin och kol sedan ifjol och tonläget mot landet i kinesiska medier är direkt gränslöst. Skälet är i huvudsak att regeringen i Canberra rest frågor om Kinas coronahantering.
Det australiska exemplet gör mer eller mindre slarvsylta av argumenten att tätare ekonomiska band med Kina i längden gynnar bägge parter. Australierna handlar mer med Kina än Sverige gör med Norge och Tyskland tillsammans. Det politiska priset är skyhögt och Canberra vidtar därför helt logiskt de mest långtgående skyddsåtgärderna mot kinesiska påtryckningar i väst, vid sidan av USA.
Australierna har fattat galoppen och Sverige måste dra tydlig lärdom.
Man portade Huawei från det nationella 5G-nätet redan 2018, håller numera järnkoll på kinesiska investeringar i stort och smått, och klubbade nyligen en lag som ger den federala regeringen makt att ogiltigförklara politiska och ekonomiska avtal mellan Kina och Australiens förhållandevis självständiga delstater.
I dagarna rev man upp delstaten Victorias investeringsavtal med Peking inom ramen för den stora ”Sidenväg”-satsningen – ett geopolitiskt projekt som hårdraget går ut på att Kina bygger andra länders infrastruktur i utbyte mot politiskt inflytande.
Australierna har fattat galoppen i sista sekund och Sverige måste dra tydlig lärdom. Post- och Telestyrelsens beslut att porta Huawei från 5G-nätet i höstas var ett viktigt trendbrott. En ny lag om kontroll av investeringar trädde i kraft före jul. Och i höst kommer en utredning om granskningar av utländska direktinvesteringar.
Men strategin för att skydda avgörande infrastruktur som hamnar går i princip fortfarande ut på att tala motsträviga kommunalråd till rätta.
Och det händer alltjämt att enskilda kommuner springer kommunistpartiets ärenden, till exempel genom att finansiera lobbying för kinesiska investeringar.
Säkerhetspolisen är glasklar. Sverige ligger ”tydligt inom den kinesiska intressesfären” och investeringar kan användas både för informationsinhämtning och politiska påtryckningar.
Precis som i Australien måste staten kunna agera utan omsvep när nationella intressen äventyras av aningslösa politiker på lokal nivå.