Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Muslimhatet är ett gift som måste bekämpas

Moskéattacken i Norge är en otäck påminnelse om att hotet från extremhögern växer även i Sverige. Foto: Läsarbild

Det misstänkta terrorbrottet i en moské i Norge är extremt oroväckande. Hotet från extremhögern måste tas på största allvar även här.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Strax efter klockan 16 på lördagseftermiddagen kom larmet om en misstänkt skottlossning vid en moské i Bærum några mil utanför Oslo. På söndagen kunde Oslopolisen bekräfta att man utreder attacken som ett försök till terrorbrott. Det framstår som ren tur att dådet inte slutade i ett blodbad; två äldre församlingsmedlemmar lyckades övermanna den beväpnade mannen.

Kartläggningen kring gärningsmannen visar att han hyser högerextrema åsikter. I ett inlägg på ett internetforum ställer han sig bakom flera skjutningar den senaste tiden, bland annat den i El Paso i USA förra veckan, då 22 personer miste livet. Han hänvisar även till terrordådet mot en moské i Christchurch i Nya Zeeland tidigare i år.

Det är en djupt oroväckande utveckling att högerextrema terrorister tycks inspirera varandra till nya dåd runtom i världen. Via manifest sprids konspirationsteorier i syfte att radikalisera ännu fler följare.

Bara i USA har åtta masskjutningar med vit makt-motiv ägt rum sedan 2017. En ny studie visar att hatbrotten ökade med nio procent i USA:s 30 största städer förra året, varav en majoritet utfördes av högerextremister.

Se över säkerheten runt landets moskéer

Sverige är inte på något sätt skyddat mot denna utveckling, vilket helgens attack i Norge är en påminnelse om. I sin årsbok för 2018 varnar Säpo för att hotet från extremhögern växer parallellt med den våldsbejakande islamismen. ”Att vit makt-miljön och den lösare främlingsfientliga miljön närmar sig varandra kan bli en drivkraft för individer att begå främlingsfientligt motiverade brott”, konstaterade Säpo med hänvisning till miljön på nätet.

Det gäller med andra ord att möta hotet i tid. En första åtgärd är att se över säkerheten kring landets moskéer. Att polisen har förstärkt bevakningen vid Stockholms moské är en utmärkt signal. Men det behöver tas ett helhetsgrepp i ljuset av attacken i Norge: Finns exempelvis övervakningskameror på alla de platser där det behövs? Människor som kommer för att be har rätt att känna sig trygga. 

Islam har en legitim plats i vårt samhälle

Men det krävs också en samhällelig mobilisering mot extremhögerns försök att piska upp islamhat. Det finns självfallet mycket legitim kritik som kan riktas mot företeelser i islams namn. Vi har ett växande problem med fundamentalistiska salafistmiljöer som har fått fäste i en rad kommuner. 

Det finns även problem med finansieringen och inriktningen av vissa moskéer och skolor med religiöst fokus. Vidare måste det finnas ett stort svängrum för sådant som en feministisk kritik av slöjan liksom religionskritik i största allmänhet.

Men utgångspunkten måste alltid vara en grundläggande acceptans för att islam har en plats i vårt samhälle. Muslimer måste känna sig fria att gå till moskén, be på sin rast eller täcka sitt hår likaväl som de kan välja att avstå. 

Den som försöker undergräva den rätten bör bemötas med ett tydligt budskap: Rör inte våra moskéer!