Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Munkorg på hunden
i kollektivtrafiken

Foto: Christof Stache

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I Sverige har vi sedan 1988 en knivlag som förbjuder oss att bära kniv på allmän plats.

Människans bästa vän - hunden - kan i vissa fall jämställas med ett vapen. Det är knappast någon tillfällighet att kriminella skaffar sig så kallade kamphundar, och inte sällan som ett avskräckande vapen mot andra kriminella.

Vi ska naturligtvis inte förbjuda hundar på allmän plats, men det finns anledning att fundera över hur människor - och hundar - kan skyddas bättre mot hundattacker och dämpa rädslan för att bli angripen. För en seriös ägare till en bullterrier kan det framstå som obegripligt att andra människor blir livrädda när de möter "Putte" på stan, men så är faktiskt fallet.

 

I måndags blev en sexårig pojke attackerad av en rottweiler i Göteborg. Pojken stod med sin 86-årige farmor och väntade på spårvagnen i Brunnsparken när hunden började bita och slita i honom. Kalsongerna trasades sönder. Några rådiga personer i spårvagnskuren ingrep och lyckades få bort rottweilern från barnet.

Vilket är ännu ett bevis på att i Sverige tittar vi ytterst sällan bort när andra människor är i fara. Dessa fantastiska människor som räddade sexåringen riskerade ju själva att bli allvarligt bitna. Ändå fortsätter KD och Göran Hägglund tro på välsignelsen med en civilkuragelag.

Sverige ska inte heller förbjuda så kallade kamphundar, även om just KD råkar vilja göra det också. Att definiera vad som är en "kamphund" är för det första både missledande och godtyckligt. Många av de aggressiva hundar som attackerar andra hundar och människor är just blandraser. För det andra kan en hundras på den "tillåtna listan" utvecklas till ett livsfarligt vapen med fel matte eller husse.

Och för det tredje skulle de hundägare som vill skaffa sig särskilt aggressiva hundar - vid ett kamphundsförbud - se till att avla fram någon önskad blandras.

 

Rottweilern i Göteborg kommer nu rimligen att tas hand om polisen för ett så kallat mentaltest. Lagen om tillsyn av hundar skärptes också 2008. Ändå har vi i jämförelse med många andra europeiska länder en liberal lagstiftning.

Hur ska då den stackars sexårige pojken komma över attacken? Kommer han att vara livrädd för hundar resten av livet?

Kanske kunde bitandet och slitandet vid spårvagnskuren ha undvikits. Ute i många europeiska städer måste hunden ha munkorg när man åker kollektivt. I Sverige blir många människor vettskrämda när de tvingas trängas med en jättestor hund på bussen. Det är en inskränkning av människors frihet som motiverar att hundägarnas frihet begränsas. Därför borde det vara självklart med munkorg i all kollektivtrafik.

Vidare borde munkorg på större hundar vara obligatorisk i parker eller andra områden där små barn vistas. Fastighetsägare borde också kunna skriva in krav på munkorgar i bostadsområdena.

Tycker man sedan att hundens frihet från munkorg är viktigare går det utmärkt att bosätta sig på landet.