Drygt två tusen studenter anmälde sig till en introduktionskurs i programmering vid de tekniska högskolorna Chalmers och KTH. Kursen var digital, men det fanns möjlighet att kontakta lärare per mejl för att fråga.
Hälften av studenterna lottades att läsa kursen på engelska, det nya stora undervisningsspråket i högre utbildning. Andra hälften skulle lära sig på svenska.
Som vanligt vid själv- och distansstudier var avhoppen stora. Mer än hälften av dem som läste på svenska slutade, men andelen drop outs var drygt 70 procent på den engelskspråkiga kursen, visar en studie från de båda högskolorna.
I testresultaten var skillnaderna ännu större. Storvinst för svenska, 73 procent fler rätt. Mindre skillnad bland dem som tog sig igenom hela kursen, men fortfarande till svenskans fördel.
Läskiga tal, men föga överraskande. När undervisningen är på studentens starkare språk är det lättare att ta in och bearbeta informationen, man behöver sällan fundera över själva ordalydelserna samtidigt. Och det är lättare att förstå förklaringar till helt nya begrepp.
Ändå sprider sig engelskan som en skogsbrand i utbildningsväsendet. På avancerad högskolenivå är engelska vanligare än svenska.
Kanske är det inte svagare svenska man ska oroa sig för, utan sämre kunskaper i ämnen som läses på engelska
Trenden är densamma också för barn. Internationella engelska skolan, IES, har över 30 000 elever i 45 grundskolor, där sker hälften av undervisningen på engelska. Och det finns fler friskolor med samma modell.
Och även kommunala, fast då heter det oftast att de har engelsk språkprofil, På Paradisskolan i Trollhättan kan man till exempel välja att gå i English Speaking Class från fyran till nian. Där gäller också fifty femtio.
Mer engelska än så får det inte vara i en grundskola med svensk läroplan. För gymnasierna saknas reglering, förutom att ämnet svenska ska ha en tiondel av undervisningstiden.
Organisationen Språkförsvaret, och många med den, oroar sig för att unga människor på grund av engelskans utbredning kommer att få en allt svagare svenska.
Härom året kom en Elisabeth Olssons doktorsavhandling som visade att elever i fem kommunala engelskprofilerade gymnasieklasser klarade att skriva svenska lika bra som elever i vanliga klasser.
Kanske är det inte svenska språket i sig man ska bekymra sig mest över, utan att förmågan att ta in kunskap, och göra den till sin, är sämre när undervisningsspråket inte är helt hemtamt.
Det finns gott om anekdotisk evidens för det, och nu också den intressanta studien från Chalmers och KTH.
Utbildningsminister Mats Persson (L) och skolminister Lotta Edholm (L) bör omgående analysera den kunskap som finns om för- och nackdelar med engelskans utbredning. Och se till att få fram de undersökningar som eventuellt fattas.
Sverige har inte råd att bli dummare för att föräldrar och skolpolitiker på alla nivåer har en känsla av att det är smart with lots of English.