Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mördade Khashoggi är tyvärr bara en av många

Den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi är den förste att utses till Årets person av Time Magazine efter sin död. Foto: TIME MAGAZINE / HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Maria Ressa, som grundat den filippinska nyhetssajten Rappler, hotas av tio års fängelse efter anklagelser om skattebrott. Hon har outtröttligt skrivit om president Rodrigo Dutertes krig mot droger – där utomrättsliga avrättningar har dödat 12 000 personer. Foto: FRANCIS R. MALASIG / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Entrén till det saudiska konsulatet i Istanbul där Jamal Khashoggi mördades. Foto: PETROS GIANNAKOURIS / AP TT NYHETSBYRÅN
Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman har pekats ut som den som beställde mordet på Khashoggi. Foto: AP / TT NYHETSBYRÅN

Den mördade saudiske journalisten Jamal Khashoggi är den förste att efter sin död utses till Årets person av Time Magazine. 2018 var ett mörkt år för det fria ordet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Sanningens väktare" kallar Time Magazine alla de fängslade, hotade och mördade journalister som får dela på utmärkelsen Årets person 2018. Det är första gången någonsin som priset utdelas postumt. Men mordet på Jamal Khashoggi har fått stora återverkningar.

Den andra oktober gick Khashoggi till ett möte på det saudiska konsulatet i Istanbul för att ordna med dokument inför sitt förestående bröllop. Hans fästmö fick vänta förgäves på honom utanför. På en ljudinspelning hörs Khashoggis sista ord: "Jag får inte luft". Kort efteråt ringer en av den saudiska regimens lejda mördare till sina överordnade: "Det är gjort". Sedan hörs en bensåg.

Kungahuset tystade Jamal Khashoggi

Khashoggi var ingen dissident. Han var journalist, men hade luftat att han var oense med prins Mohammed bin Salman på några punkter. Från exilen fortsatte han att skriva. "Måste vi välja mellan biografer och vår medborgerliga rätt att uttrycka åsikter, såväl för som emot regeringens reformer?" frågade Khashoggi i Washington Post. 

Han ansåg att saudierna förtjänade att få diskutera fritt. Kungahuset var av en annan åsikt. 15 lönnmördare flögs till Istanbul.

Det saudiska kungahuset är inte ensamt om att tysta kritiska röster. I år har 63 journalister dödats i tjänsten – några av förlupna kulor och granatsplitter när de rapporterat i från krigszoner, andra har lönnmördats, torterats eller svultit ihjäl i fångenskap. De offrade sina liv för att rapportera om världens baksidor, om korruption, droghandel, strider och smutsig politik.

"Genialt" att göra reportrar till sin fiende

De senaste åren har präglats av en global motreaktion, en backlash mot demokratin och pressfriheten. Auktoritära regimer – och ledare som lånar drag av dessa – undergräver demokratiska institutioner. De ser reportrar som granskar och ifrågasätter den förda politiken som legitima måltavlor. 

Att utse oberoende journalister till sin fiende är praktiskt för en populist – "snudd på genialt", för att tala med Timesjournalisten Karl Vick. Då kan man "avvika från sanningen, och avfärda dem som försöker rätta en med att de tillhör motståndarsidan".

Det är en taktik som breder ut sig – också i västvärlden. USA:s president Donald Trump har pekat ut pressen som "folkets fiende". Ungerns premiärminister Viktor Orbán sprider myten att hundratals journalister är "Soros legosoldater", alltså lojala mot den judiske miljardären George Soros, som i sin tur utmålats som folkets fiende av Orbánregimen. 

Just nu sitter 165 journalister fängslade för att de har riktat ljuset mot sådant som de styrande till varje pris vill dölja.

2018 var svärdet mäktigare än pennan. De kommande åren måste journalistiken återta förlorad mark. Mediernas uppdrag är att ge medborgarna möjlighet att ställa sina ledare till svars. Pennan måste vara vassare än svärdet.

 

Läs också: Välkommen till en ny skitvärld, utrikesministern 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om dödsskjutningarna med Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!