Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Moderaterna riskerar att köra ner i högerdiket

Ulf Kristersson låter ofta som en socialliberal, men politiken drar alltmer åt höger.Foto: LINUS SVENSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: LENNART REHNMAN / GT/EXPRESSEN

Ropen på ständigt sänkta skatter skadar Moderaterna. Det är extra märkligt i en tid då väljarna oroar sig över välfärden och det politiska mittfältet ligger öde.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Alltsedan valförlusten och Reinfeldts avgång 2014 har Moderaterna varit ett sökande parti på jakt efter en ny identitet. Mycket har handlat om att göra upp med arvet efter Nya Moderaterna för att bli relevanta för dagens väljare. 

På många sätt har partiet kryssat klokt. Moderaterna har byggt trovärdighet i några av de frågor som oroar väljarna mest: lag och ordning och invandringen. Fokus ligger på att ”återupprätta samhällskontraktet”, som man på goda grunder menar är i gungning.

Januariuppgörelsen gör det dessutom lätt att vara oppositionsparti. Här finns fullständigt tondöva förslag som familjevecka och friår samtidigt som pengarna till välfärden inte räcker till. 

Moderaterna borde med andra ord ligga i vinnarhålet inför valet 2022. En stor majoritet av väljarna tycker att samhällsutvecklingen går i fel riktning. Det missnöjet borde ett brett borgerligt parti kunna fånga upp.

M har orienterat sig för långt högerut i skattepolitiken

Men helgens stämma visar att partiet håller på att begå en strategisk blunder. Man har orienterat sig alltför långt ut på den mörkblå högerkanten, inte minst i den ekonomiska politiken. 

Moderaterna vill profilera sig som skattesänkarpartiet framför andra. Vid sidan av slopad värnskatt kräver M en sänkning av den statliga inkomstskatten samt ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Då har partiledningen ändå kompromissat med de delar av partiet som ville gå ännu längre och slopa den statliga inkomstskatten helt.

I SVT:s Agenda pressades Ulf Kristersson på det faktum att hans egen skatt skulle sänkas med 10 500 kronor per månad med M-förslaget medan den som tjänar 13 000 kronor i månaden bara skulle få en sänkning med 300 kronor per månad. 

Det går att rikta flera invändningar mot dessa räkneexempel. Till att börja med står den slopade värnskatten - som S/MP-regeringen nu genomför i budgeten - för det mesta av Kristerssons extra slantar, närmare bestämt 6 260 av de 10 500 kronorna. Det går också att påminna om att Sverige sticker ut internationellt när det gäller höga marginalskatter på arbete.

Har Moderaterna inget lärt av historien?

Men likväl stämmer siffrorna. Och den som vill sänka marginalskatten på arbete bör visa på andra skatter som kan höjas för att uppnå en acceptabel fördelningsprofil. Närmast till hands ligger en kraftigt höjd fastighetsavgift och en översyn av 3:12-reglerna. 

Har Moderaterna inget lärt av historien? När partiet ensidigt drev kravet på skattesänkningar under Bo Lundgren i början av 2000-talet nådde man till sist botten. Vändningen kom efter Nya Moderaternas gir mot mitten, inte minst i synen på välfärden.

Kommunerna står inför den tuffaste demografiska utmaningen på över hundra år. Det politiska mittfältet ligger öppet för den kraft som vill profilera sig som välfärdspartiet framför andra. 

Om Moderaterna i stället väljer rollen som det ledande skattesänkarpartiet riskerar man att köra ner i högerdiket.