Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Minska sjukskrivningarna - för patienternas skull

Foto: FREDRIK WENNERLUND / FREDRIK WENNERLUND/STELLA PICTURES
Sjukförsäkringen kostar staten 38 miljarder kronor årligen. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Med tät uppföljning och en tydlig plan för varje patient har vårdcentralen i Simrishamn kunnat minska sjukskrivningarna. Både patienterna och samhället skulle vinna på att fler tar efter. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Hur kommer det sig att sjukskrivning i mediernas och allmänhetens ögon på något vis alltid är rätt?” frågar sig krönikören Hanne Kjöller i Dagens Nyheter (18/6). Hon har träffat den medicinskt ansvariga läkaren Rickard Fahlström på en vårdcentral i Simrishamn. Med målmedvetna insatser har Fahlström och hans kolleger lyckats med bedriften att endast sjukskriva 9 av 9 200 listade patienter. 

Det vore välkommet att minska sjukskrivningstalen. Sjukpenningen kostade staten 38 miljarder kronor 2018. Därtill räknar Svenskt Näringsliv med att företagen 2017 förlorade 62 miljarder på sjukfrånvaro. Men de som kanske skulle vinna mest på minskad sjukskrivning är patienterna. Precis som annan behandling kan sjukskrivning nämligen verka både läkande och ha biverkningar. Det senare gäller särskilt vid psykisk sjukdom, där sjukskrivning många gånger förvärrar tillståndet.

Riktlinjerna för sjukskrivning överskrids

I rapporten ”Sjukskrivningsmönster” från 2017 konstaterar Försäkringskassan att 19 procent av skillnaderna i sjukskrivningslängd förklaras av att vårdcentralerna sjukskriver olika. Skillnaderna är störst när det kommer till psykisk ohälsa, där sjukskrivningstalen har ökat mest. 

Mediebilden ger intryck av att Försäkringskassan är nitiska med kompletteringar. Men en granskning av Riksrevisionen visar tvärtom att handläggarna godkänner lejonparten av sjukskrivningarna över rekommenderad längd - även när läkarna inte motiverar den långa sjukskrivningen. När det gäller psykisk ohälsa överskrids därmed Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd i en tredjedel av fallen.

Riksrevisionen påpekar också att beslutsstödet inte är lätt för läkare att tolka. Det har ett eget diagnossystem, frikopplat från det internationellt erkända som används av vården. Dessutom innehåller det inga riktlinjer för sjukskrivning vid samsjuklighet, som är vanligt vid psykisk sjukdom. 

Sjukskrivningstalen saknar koppling till ohälsa

Sjukskrivningstalen varierar kraftigt över tid, utan koppling till befolkningens hälsoläge. Som Anna Dahlberg skrev på denna ledarsida 1/6 är det dags att sjukförsäkringen blir långsiktigt hållbar. 

Sverige kan lära mycket av andra länder, men även i svensk debatt finns förslag som är värda att undersöka närmare. Utredningen ”Samspel för hälsa” föreslog i fjol ett riktat statsbidrag för de regioner som får ner sjukskrivningstalen - en slags kömiljard för sjukskrivningar. Intentionen är klok, eftersom sjukskrivning bör ställas i relation till andra sjukvårdskostnader som läkemedel, operationer och rehabilitering.

Politiker behöver motivera alla Sveriges vårdcentraler att tänka som i Simrishamn. 

SKL:s chefsekonom om hotet mot välfärden.