Har statsminister Stefan Löfven beordrat sina ministrar att sprida glada tweets om glädjen Sverige? Om så är fallet, kan justitie- och migrationsminister Morgan Johansson leda ligan. Han pepprar sitt flöde med glada nyheter och retweetar kolleger som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när de skickar ut slika bulletiner. Och de retweetar i sin tur.
En av favoritkällorna är kontot The World Index, som sprider internationella topplistor. Här har tweetats om livskvalitet, barns trygghet och uppväxtvillkor, kvinnors villkor och företagsklimat. Gemensamt för listorna är att Sverige ligger i absoluta toppskiktet.
Det är naturligtvis viktigt att uppmärksamma det positiva, inte minst i en tid då främmande makter vill underblåsa oron. Men ett ensidigt glädjeskuttande kan bli lite Bagdad Bobbigt i längden.
Det finns ju mindre upplyftande World Index-listor, som inte framhålls, exempelvis om sjukvården.
Oro över sjukvårdens kapacitet
Enligt en Ipsosundersökning om vården 2018, anser hela 74 procent av svenskarna att sjukvården är överbelastad. Bara Storbritannien och Ungern uppvisar dystrare siffror (27 länder deltog). Svenskarna framtidstro på vården är inte heller ljus.
Dessvärre är missmodet befogat. Situationen på Karolinska sjukhuset kan tjäna som målande exempel: I den växande personalbristens spår betalar man nu 168 000 kronor i månaden för varje hyrd operationssköterska från ett bemanningsföretag. Sammanlagt har sjukhuset betalat 13 miljoner kronor till företaget under tre månader, enligt Dagens Medicin.
Det har blivit dubbelt så dyrt som om man hade hyrt från de tio bemanningsföretag som Region Stockholm har slutit ramavtal med. Kruxet är att de tio inte har kunnat leverera fullt ut. Och när ramavtalet signerades, 2015, förutsåg ingen den stora kapacitet som krävs i dag.
När personalbristen griper omkring sig blir det slitigt och turbulent i personalleden. Från september till december i fjol sade 23 intensivvårds- och operationssjuksköterskor upp sig från Karolinska. Under samma period anställdes tre (3).
Och samtidigt som Karolinska strör guld över bemanningsföretagen måste sjukhuset spara 1,1 miljarder kronor. Nu ska 400 tjänster bort. ”Det handlar om att anpassa kostymen”, säger sjukhusets styrelseordförande.
Problemet är att kostymen skulle behöva sys ut, inte in. Stockholm är Europas snabbast växande stad.
Hur skulle sjukvården klara ett stort terrordåd?
Fjolårets miljardunderskott beror bland annat på att sjukhusets kostnad för pensionsavsättningar är större än beräknat och att kostnaderna för bygget av Nya Karolinska fick skena.
Alla dessa problem - tokdyr personal, glädjekalkyler och okloka politiker - finns runtom i landet. Superkloka politiker vore finfint, men det är en dröm. Det måste finnas luft i systemen så att allting går runt trots misstag och brister.
Nu tryter luften.
Vad skulle hända vid en katastrof, säg, om ett stort terrordåd begås på Stockholms Central? Klarar sjukvården det - eller ska offren flygas till Finland? Kan riksdagen ens påstå att Sveriges rustar när sjukvården knäar?
Som sagt, bra att det positiva lyfts fram. Men regeringens främsta uppgift är inte att cheerleda. Den måste visa att den ser de problem som oroar medborgare, och har en plan för att hantera dem.
Fast det förutsätter ju att det finns en plan.
Läs också:
Låt sjukvården slippa gagget om värdegrund
Se senaste avsnittet av Ledarsnack, där miljöexperten Magnus Nilsson bland annat avslöjar att det inte är så dyrt att tanka som somliga tror.