Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Miljöpartiet borde humbugsaneras

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson sa i Almedalen att hon tror på elallergi. Foto: Julia Reinhart

"Tror du på elallergi?". Den frågan ställdes MP:s språkrör Åsa Romson inför förra veckan, intervjuad i P3:s Tankesmedjan. Vår vice statsminister svarade ja – klart, tydligt och utan reservationer.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Uttalandet väckte viss uppståndelse och Romson förtydligade sig via sin pressekreterare på sajten Nyheter 24. Hon sa sig ha menat att hon tror på att de elöverkänsliga har symptom som måste vårdas men inte att de beror på el. Det var en lättnad, med tanke på att det inte finns någon tillstymmelse till vetenskapliga belägg för att el kan orsaka allergi.

Samtidigt var det märkligt av Romson att utan omsvep säga sig "tro på elallergi" om hon nu inte tror att det är el som orsakar allergin. Kanske ville hon inte stöta sig med sina kärntrupper. Mycket har visserligen hänt sedan Miljöpartiets samtliga riksdagsledamöter – bland andra Maria Wetterstrand – år 2006 förespråkade strålningsfria zoner i en motion.

Men de gröna förblir elöverkänslighetens parti. I riksdagen bedriver Jan Lindholm en hård kamp mot strålningen och var förra året med och bjöd in Strålskyddsstiftelsen – kända för att hävda att mobiltelefoni orsakar cancer – till seminarium i riksdagen.

I rättvisans namn ska sägas att det finns vilseledda politiker i flera partier. Det är knappast bara miljöpartister som sett till att flera svenska kommuner delar ut bidrag för elsanering och att det på 17 svenska sjukinrättningar finns elsanerade rum. Politikerna brukar försvara de huvudlösa satsningarna med att människors oro faktiskt måste tas på allvar. Med den logiken borde åtgärder mot så kallade chemtrails vara högprioriterade. De som tror att förödande gifter och dödliga virus sprids från skyn måste rimligen känna en oerhörd ångest inför detta. Man skulle också kunna inrätta en särskild polisstyrka som bekämpar de utomjordingar som vissa människor upplever sig vara omgivna av.

Att Miljöpartiet trots allt sticker ut som det mest humbugvänliga partiet beror förmodligen på dess civilisationskritik. För en klassisk miljöpartist är det politiskt korrekt att utgå från att modern apparatur, skapad av läskiga storföretag, är av ondo.

Samma civilisationskritik har gjort MP till fanatiska motståndare till genmodifierade grödor.

Att genteknik kraftigt kan minska jordbrukets miljöpåverkan och mätta en hungrande, växande världsbefolkning spelar ingen roll. När det gäller genmodifierade grödor vägrar Miljöpartiet att lyssna på vetenskapen. De gröna har redan bestämt sig för att precis all genteknik är djävulens påfund.

Inställningen står i tydlig kontrast till partiets hållning i klimatfrågan. Där är Miljöpartiet – med rätta – ständigt frustrerade över att forskarna inte tas på allvar.

MP kommer inte kunna vara en trovärdig röst för vetenskaplighet så länge partiets intresse för forskarnas rön är så oregelbundet.