Med V i regeringen går Sverige inte att lita på

V-ledaren Nooshi Dadgostar tar uppenbarligen lugnt på det svåra säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vänsterpartiet i regeringen riskerar inte bara att skapa problem vad gäller Nato-anslutningen. Det EU-kritiska V skulle också få en ledande roll när Sverige blir ordförandeland i unionen efter nyår.
Foto: TOMS KALNINS / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Nooshi Dadgostar vägrar att lova att Sverige ska uppfylla sina försvarsgarantier i Nato. Det vore ett enormt misstag att släppa in Vänsterpartiet i regeringen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vänsterpartiet kräver att få sitta i regeringen, annars tänker man inte släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. V-ledaren Nooshi Dadgostar återupprepade det kravet i Ekots partiledarutfrågning på torsdagen.

Det vore en mardröm om Socialdemokraterna viker sig för detta ultimatum.

I maj ansökte regeringen om att Sverige ska få bli medlem i försvarsalliansen Nato. En bred majoritet av riksdagspartierna hade då kommit till den kloka slutsatsen att Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär att vi måste söka oss mer handfasta försvarsgarantier än vad Peter Hultqvists bilaterala avtal kan erbjuda.

Förhoppningen om ett snabbt inträde grusades dock när Turkiet började ställa diverse krav för att godkänna vår ansökan. Det innebär att Sverige befinner sig i ett säkerhetspolitiskt mycket känsligt läge. Innan alla länders parlament har godkänt vår ansökan omfattas vi inte av Natos försvarsgarantier. Att så raskt som möjligt avsluta medlemsprocessen är därför en av de allra mest akuta frågorna för denna regering – och nästa. 

Så verkar dock inte Vänsterpartiet se på saken. Under Almedalsveckan i juli poserade tre av partiets riksdagsledamöter med den terrorstämplade organisationen PKK:s flagga, något som givetvis riskerar att störa de känsliga förhandlingarna med Turkiet.

V-ledaren måste ha missuppfattat vad det innebär att styra ett land.

Nooshi Dadgostar tar dock uppenbart lätt på den saken. I Ekot konstaterade hon tillbakalutat att hon inte sanktionerat sina partikamraters aktion och att hon själv inte är någon ”flaggviftare”. Skulle V-ledaren ha föredragit ett plakat?

Ännu mer problematiskt är att V-ledaren i samma intervju vägrade att ge ett rakt svar på om Sverige ska uppfylla sina försvarsgarantier om Turkiet eller något annat medlemsland blir angripet.

Nooshi Dadgostar upprepade blott att hon inte vill att Sverige deltar i ett eventuellt anfallskrig – en icke-fråga eftersom Natos försvarsgarantier inte omfattar sådana aktioner.

Det är oerhört allvarligt. Det Nooshi Dadgostar gör är alltså att så misstro kring om Sverige tänker uppfylla sina förpliktelser som Nato-medlem – och det innan vi ens har släppts in i klubben.

Nooshi Dadgostar tycker trots det att hennes partis Nato-motstånd inte utgör något hinder mot regeringsmedverkan. Hon hänvisar till att det ändå finns en kvalificerad majoritet för Nato-medlemskap i riksdagen.

Men V-ledaren måste ha missuppfattat vad det innebär att styra ett land. Det är regeringen som bestämmer över utrikespolitiken och den fattar kollektiva beslut. Som statsråd fungerar det inte att gå i temporär opposition när regeringen tvingas till tuffa säkerhetspolitiska ställningstaganden.

Så länge Magdalena Andersson inte drar en röd linje gentemot V:s krav på att sitta i regeringen är signalen till omvärlden dessvärre att Sverige inte är att lita på.