Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Med Löfvens Pisa- högskola går vi under

Professor Dick Harrisson vid Lunds universitet. Foto: Idha Lindhag.

Lyssna på Dick Harrisons nödrop om högskolans haveri.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Bläcket stänkte när författaren och historieprofessorn Dick Harrison skrev om haveriet vid Lunds universitet i SvD i tisdags.

Bland annat hävdar Harrison att C-uppsatser, som knappt håller forna tiders B-uppsatskvalitet, numera godkänns på något som informellt kallas för "snällseminarier".

Och när han underkände en massa studenter på en tenta, ska studierektorn ha uppmanat honom att börja dela ut tänkbara tentafrågor i förväg så att fler klarar godkänt.

"Förr hade detta kallats fusk - och det är det fortfarande, enligt min mening", skriver Harrison. Han menar att dagens system, som ger institutioner betalt per godkänd - eller "producerad" - student, har fått kraven att sjunka och den svenska högre utbildningen att haverera.

Om han hade varit en ensamt ropande röst i öknen kunde man ta Harrisons vittnesmål med en nypa salt. Men han är inte ensam. Även om det självklart finns högt presterande institutioner, har larmen varit många. Och enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet för några år sedan, hade 20 procent av alla utbildningar bristande kvalitet.

Ett ofta nämnt problem är fattiga utbildningar med få föreläsningar och sparsam litteratur. "Småsov dig till en examen", alltså. Ett annat krux är studenter med usla förkunskaper och antiintellektuell hållning. "De kan fråga - spelar det någon roll i vilken ordning krigen kommer?" har Hanna Enefalk, historielektor i Uppsala, sagt.

 

Sverige har stora, kostsamma samhällsproblem att tackla. Men om vi låter utbildningssystemet haverera kan vi säga tack och adjö till vårt välstånd.

Volymmodellen, som ger lärosäten betalt för varje inskriven och examinerad student, måste göras om i grunden. Kvalitetssäkring och -höjning måste sättas i första rummet.

Oroande nog tycks regeringen Löfven vilja gå helt motsatt väg. DI Ledare uppmärksammade i onsdagstidningen att regeringen har skurit bort den blygsamma, men dock kvalitetsanknutna, delen av anslaget till högskolorna. Kvalitet ska inte löna sig. Alls.

Dessutom, skriver regeringen i sin promemoria om kvalitetssäkring, ska "de granskningar som Universitetskanslerämbetet ansvarar för i ökad utsträckning beakta universitetets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete".

Lärosätena ska i högre grad få kvalitetsgranska sig själva, alltså.

Samtidigt vill regeringen ha tiotusentals fler platser på högskolan. Kvantiteten framför allt.

Men regeringens kvantitetfokus lär inte minska några klassklyftor.

Enligt en studie av Saco sorterar sig studenterna mellan bra och dåliga lärosäten beroende på om deras föräldrar har akademisk utbildning eller ej.

Och om haveriet tilltar lär de bättre bemedlade skicka sina barn att studera utomlands. Som i vilken bananrepublik som helst.

 

 

Läs också:

 

Sverige producerar välfärdsanalfabeter

 

Universitetet kan inte vara ett rosa kuddrum

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler texter och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!