Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Med Borg mot klimatkraschen

Foto: Christian Örnberg

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under FN:s klimatsamtal i Doha har demonstranter klätt sig i Homer Simpson-masker. Det är en ordlek med Doha och Homers patenterade hoppsan-utrop: "D'oh!". Men även bortom ordlekar är Homer Simpsons närvaro passande i Qatar. Mänskligheten, homo sapiens, börjar i skenet av den annalkande klimatkatastrofen att framstå allt mer som homo simpson: dum som ett spån, styrd av barnsliga och egoistiska impulser, bekväm och lat, med minne som en guldfisk.

FN har fått utstå mycket hån för att klimatsamtalen inte leder till de beslut som behövs för att rädda klimatet. Representanterna tillbringar dygn med att flytta på kommatecken och bråka om synonymer, läser vi. Kyotoprotokollet har också kritiserats - se hur tandlöst det blev, se hur växthusgasutsläppen bara ökar.

Men vad är alternativet? Att sluta prata? Överge försöken att få till stånd en bindande global klimatregim?

 

Det som saknas är, till syvende och sist, insikten och viljan hos världens länder. Om insikten och viljan fanns, skulle lösningar hittas. Men Homer Simpson-andan är framträdande i de flesta länder. Och Sverige är inget undantag.

I går kunde Expressen berätta att Miljöpartiet tänker överge kritiken mot miljöminister Lena Ek (C) och i stället inrikta sig på finansminister Anders Borg. MP anser att det är Borg som är främsta orsaken till att svensk miljö- och klimatpolitik går bakåt. Det är av allt att döma en riktig analys. Anders Borg är en fullfjädrad Homer Simpson. Han fattar inte att gröna skatter ska förändra beteenden, utan ser dem bara som tillskott till sin kassa. Han har motsatt sig att skrota de utsläppsrätter som Sverige ruvar på, och tycks vilja sälja dem, vilket skulle innebära att andra länder kan köpa sig rätten att släppa ut mer. Moderaterna är dessutom motståndare till EU-kommissionens förslag om att dra in utsläppsrätter från den överflödade, kapsejsade europeiska marknaden.

 

Men när svenskar klagar på regeringens klimatpolitik hänvisar regeringen glatt till Peking och Washington. Kina och USA måste skärpa sig, vi är så små så vi räknas inte, brukar Reinfeldt förklara. Men det enda som är värre än att Kina och USA skjuter det globala arbetet på framtiden är att resten av världen sätter sig på läktaren och väntar. Alla som kan gå före i något avseende, måste göra det. Sådana länder får efterföljare och en röst som hörs vida över världen.

Reinfeldt antyder gärna att vi i Sverige har gjort allt vi behöver göra för klimatet. Sanningen är att om alla människor hade svensk standard skulle jordklotet inte räcka till. Vi svenskar lever med andra ord ohållbart. Amerikaner använder visserligen ännu mer resurser - men "ohållbart" går faktiskt inte att komparera. Antingen lever man hållbart eller så gör man det inte. Vi lever ohållbart, punkt slut. Det finns bara ett jordklot.

D'oh!