Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Måtte Sverige få skydd av USA:s kärnvapenparaply

En ny kärnvapenålder. Rysslands president hotar med kärnvapen, och har höjt beredskapen för landets kärnvapenutrustade styrkor. Det bådar illa.
Foto: DOE / EPA AFPI

Att Ryssland nu hotar med kärnvapen sätter Sveriges prekära situation i blixtbelysning.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Rysslands president, Vladimir Putin, har försatt landets kärnvapenutrustade avskräckningsstyrkor i förhöjd beredskap. 

”Länder i väst har inte bara vidtagit ovänliga åtgärder mot vårt land i den ekonomiska sfären, utan topprepresentanter för ledande Natoländer har också gjort aggressiva uttalanden gällande vårt land”, motiverade han beslutet i rysk tv.

Uttalandet är särskilt allvarligt, eftersom det är ett brott mot den ryska kärnvapendoktrinen: ”Beslut om att sätta in kärnvapen enligt deras egen doktrin handlar om när de blir angripna av vapen som slår mot ryska statens existens”, förklarade FOI:s Gudrun Persson i Agenda.

”Aggressiva uttalanden” är inte ett existentiellt hot. Det är illavarslande att Putin behandlar dem som det. 

Putins kärnvapenhot är bara det senaste exemplet på att vi har vaknat upp i ett betydligt sämre säkerhetsläge än vad både politiker och experter hade förutsett. Det som länge framstod som otänkbart – ett stort anfallskrig i Europa – är blodig verklighet. Ett kärnvapenanfall kan heller inte uteslutas.

Skulle Washington vara villigt att riskera en kärnvapenattack mot amerikanska städer, för att försvara ett land man inte har förbundit sig att försvara – som Ukraina, eller Sverige?

Om Vladimir Putin verkligen skulle trycka på knappen och ge order om att skicka en kärnvapenladdning mot en europeisk stad skulle ett historiskt tabu vara brutet. Det vore katastrofalt för hela världen om användandet av kärnvapen, i annat än avskräckningssyfte, blev normaliserat.

Bara hotet om att Ryssland kan komma att använda kärnvapen för att slå till först visar vilken tur det är att västvärldens kärnvapenmakter inte har följt uppmaningarna att rusta ner. Just nu står hela världens hopp till att amerikanska nukes kan avskräcka Putin från att göra verklighet av sina hot. 

Sveriges regering, med dåvarande utrikesminister Margot Wallström (S) i spetsen, var pådrivande för den naiva konventionen om förbud mot kärnvapen. Naiv eftersom Ryssand och Kina aldrig kommer att ge upp sina kärnvapen. 

Se hur det går för dem som desarmerat sina: Ukraina hade världens tredje största kärnvapenarsenal på nittiotalet. Hade Kiev inte gett upp den, i utbyte mot löften från Ryssland som visat sig värdelösa, hade Putin knappast vågat anfalla.

För små stater med hotfulla stormaktsgrannar står det klart: Antingen behöver man egna kärnvapen, eller så behöver man bindande överenskommelse om att man får skydd under andras kärnvapenparaply.

Sverige stängde ned vårt kärnvapenprogram i utbyte mot hemliga, amerikanska försvarsgarantier på 1970-talet. Men de garantierna har löpt ut, bekräftade försvarsminister Peter Hultqvist (S) för några år sedan. 

Skulle Washington vara villigt att riskera en kärnvapenattack mot amerikanska städer, för att försvara ett land man inte har förbundit sig att försvara – som Ukraina, eller Sverige? Det är tveksamt. Och paradoxalt nog betyder de hårda sanktionerna som redan införts att priset för ytterligare eskalering blir mindre: Ryssland kommer ändå att vara en isolerad pariastat under överskådlig tid.

Putins kärnvapenhot har satt vår utsatta situation i blixtbelysning. Att stå utanför Nato:s beskydd blir allt farligare.