Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Måste bli tuffare tag mot våld mot blåljus

Våldet har blivit vardagsmat. Människors liv och hälsa hotas när poliser, brandmän och ambulanspersonal inte kan göra sitt jobb.Foto: Mikael Sjöberg

Det måste bli hårdare straff för den som angriper blåljuspersonal - poliser, brandmän och ambulanssjukvårdare.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I lördagskväll ryckte en ambulans ut till Tensta i västra Stockholm. Samtidigt som ambulanspersonalen befann sig i patientens lägenhet vandaliserades ambulansen. Den gick inte att köra. Patienten blev i stället tvungen att åka färdtjänst till sjukhuset.

Tänk om det i stället hade varit någon av vandalernas farmor eller farfar som hade drabbats av allvarliga hjärtproblem? Nej, så långt tänkte inte dessa sabotörer.

Skillnaden mellan liv och död är inte bara att en ambulans kommer i tid, utan också att den och livsuppehållande utrustning kan användas.

Under lördagskvällen sattes också en polisbil i brand i Stockholmsområdet. Polisen hade beordrats till ett uppdrag i Östberga och precis som i fallet med ambulansen så var polisbilen förstörd när de kom ut ifrån den aktuella lägenheten.

Skillnaden mellan liv och död kan vara att poliser hinner ingripa vid en hustrumisshandel. Poliser ska inte behöva tveka huruvida de verkligen kan lämna bilen.

Detta var en kort, men allvarlig sammanfattning av verkligheten för poliser och ambulanspersonal under en lördagskväll, februari 2016, i Stockholmsområdet.

 

Våld, hot och angrepp på fordon är tyvärr vardagsmat för blåljuspersonal på många andra platser i Sverige. Och det mesta av denna sorts kriminalitet uppstår i det som kallas utanförskapsområden. Det går inte heller att generalisera: Några förorter är betydligt mer drabbade än andra.

2014 publicerade Rikskriminalpolisen en uppmärksammad rapport där man identifierade 55 områden i Sverige med utbredd laglöshet. En slutsats var:

"Polisens svårigheter med att stävja de nämnda problemen kan vara en bidragande faktor till att allmänheten i flera fall uppfattar det som att det är de kriminella som styr i områdena."

Oförmågan att ingripa är ett svek mot förortens alla skötsamma medborgare.

 

Sedan 1 januari 2015 har Sverige en ny polisorganisation där det ska satsas på "områdespoliser." Den polisiära närvaron i de områden där blåljuspersonalen attackeras ökar.

Det är en efterlängtad satsning som har dröjt alldeles för länge. Ansvaret för detta politiska misslyckande har såväl Beatrice Ask (M) som tidigare socialdemokratiska justitieministrar.

Men omorganisationen har spätt på missnöjet bland många poliser. Hur ledningen i Polismyndigheten, inklusive Dan Eliasson, lyckas genomföra reformen påverkar också antalet brinnande polisbilar och saboterade ambulanser.

Inrikesminister Anders Ygeman utesluter inte att en lagändring kan bli nödvändig. Det är klokt.

Attackerna mot blåljuspersonalen drabbar de boende, deras trygghet och förtroende för rättsstaten. Människors liv och hälsa hotas när poliser, brandmän och ambulanspersonal inte kan göra sitt jobb. Det är ett starkt argument för tuffare påföljder.

Men om polisen inte lyckas gripa dessa vandaler blir varje lagändring ännu ett politiskt slag i luften.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.