År 2010 gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans till val med krav på att USA skulle avveckla alla sina kärnvapen och alla militärbaser utanför landets gränser.
Att experter varnade för kraftigt ökad instabilitet i världen om amerikanerna drog sig tillbaka spelade ingen roll. Vid en rödgrön valvinst hade statsminister Mona Sahlin krävt att USA skulle lämna sina militärbaser i länder som Sydkorea och Japan.
Med den nuvarande regeringen glömmer man stundtals detta halsbrytande naiva stråk som löper genom rödgrön utrikes- och säkerhetspolitik.
Försvarsminister Peter Hultqvist har strävsamt stärkt den svenska försvarsförmågan. Anslagen höjs, värdlandsavtalet med Nato har godkänts och Sverige gick vid halvårsskiftet med i elitstyrkan Joint Expeditionary Force.
Margot Wallström förordar nedrustning
Men naiviteten har inte försvunnit. Samtidigt som Sverige lägger miljarder på inköp av stridsflygplan, u-båtar och luftvärnssystem åker utrikesminister Margot Wallström världen runt och förespråkar nedrustning.
Ett av favoritprojekten är konventionen om förbud mot kärnvapen. Sverige var ett av de 122 länder som röstade för konventionen i FN i somras.
Det kan låta som imponerande många, men få europeiska länder och inget av kärnvapenländerna finns bland ja-sägarna. Att det bara är länder utan kärnvapen som vill förbjuda dem förtar dock inte Margot Wallströms optimism.
"Att konventionen nu stärker normen mot användning och innehav av kärnvapen är ett viktigt steg framåt," skrev hon i Svenska Dagbladet i fredags.
Normen är dock inte starkare än att Nordkorea på tisdagen för första gången sedan 2009 sköt en robot över Japan. Budskapet är tydligt. Den nordkoreanska regimen har inte bara kärnvapen, den har också teknik för att sprida dem över världen.
Händelsen visar hur världsfrånvänd Margot Wallströms inställning är. Det är klart att en värld utan detta fruktansvärda massförstörelsevapen vore önskvärd. Men när Kim Jong-Un rustar upp sina kärnvapen kan inte en demokrati som USA rusta ned.
Konventionen slår mot demokratier
Risken med avtalet är att den bara slår mot demokratiska länders kärnvapeninnehav. Konventionen saknar nämligen mekanismer för hur kärnvapen ska avskaffas rent praktiskt, i stället lutar man sig tungt på opinionsbildning och förändrade normer, vilket förstås bara kan ha någon egentlig effekt i demokratier.
För svensk del skulle ratificering av konventionen dessutom omöjliggöra ett medlemskap i Nato för lång tid framöver. Finland nobbar konventionen av den anledningen. Kritiker varnar rentav för att det kan försvåra Sveriges samarbete med försvarsalliansen.
För att Sverige slutgiltigt ska ratificera konventionen krävs dock att minst ett parti utöver S, MP och V stöttar förslaget i riksdagen. Att de rödgröna inte drar sig för att underminera den militärmakt som Sverige har litat till för sitt försvar sedan andra världskriget är knappast förvånande. Men måtte övriga partier rösta nej.
Läs också:
