Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malin Siwe

Vi borde riva fler kyrkor i Sverige

Nya Maglarp kyrka under rivningen 2007. Foto: Lindblom Stefan

I Sankt Anna kyrka i Stråssa, Västmanland, görs absint. Betlehemskyrkan i Sundbyberg är ölbryggeri. Svensk samtid så det skriker.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Alla vet att Sverige kommer att se mer rent bokstavlig avkristning, att en präst eller pastor håller en ceremoni för att avhelga kyrkorummet. Medlemsantalet i församlingarna sjunker stadigt, de aktiva blir allt färre. Oavsett om det handlar om protestantiska frikyrkor eller Svenska kyrkan.

En femtedel av kyrkorna som tillhör den forna statskyrkan används färre än tio gånger om året, visade Kyrkans Tidning i fjol. Och det är glest i bänkarna också i kyrkorna med mer på programmet.

Runt om i församlingar förtvivlas det. Man sitter med många kyrkor som alla ska underhållas. Församlingshem och prästgårdar gör man sig av med efterhand, men ändå blir det så att pengarna går till att putsa fasaden snarare än till diakoni, gudstjänster och (barn)körer.


Frikyrkorna tar itu med målkonflikten utan större sentimentalitet. I regel ser man kyrkan som ett skal, innehållet går först. Är skalet för stort ömsar man till ett mindre. Kyrkobyggnader säljs. De blir bostäder, kontor, förskolor, moskéer eller rivs. Tiondet ska gå till den levande tron.

Församlingarna i Svenska kyrkan kan inte göra det samma, ens om de skulle vilja. Kulturmiljölagen stadgar att varje förändring av deras kyrkor uppförda före 1940 måste godkännas av länsstyrelsen. Och där finns knökkonservativa tjänstemän, vilket historien om Maglarps nya kyrka visar.

Kyrkan, invigd 1909, var en av åtta i Hammarlövs församling med 3 400 själar i Trelleborgs kommun. Sista gudstjänsten hölls 1976. Sen började rivningsdiskussionen. Länsstyrelsen sa nej 1999. Ärendet vandrade till Regeringsrätten som 2005 fastslog att byggnaden inte var så unik att man kan kräva att den renoveras för 30 miljoner kronor.

 

2007 revs Maglarps nya kyrka. Den som inte vill lämna Hammarlövs församling men ändå ägna sig åt 1900-talets nygotik kan åka till Fuglie, en av de sju kyrkorna som är kvar. Där var det stilla i påsk och hela april. Men 9 maj blir det konfa.

Få församlingar propsar på rivning. Än. Man lagar efter läge. Några har velat minska uppvärmningskostnaderna genom att sätta solpaneler på kyrktaken. Men där blir det nej. Kulturhistoriska värdet minskar för mycket, avgjorde Regeringsrätten 2007.

Denna totala, men inkonsekventa, bevarandefilosofi är ohållbar. Självfallet finns det frikyrkor som är lika skyddsvärda som forna statskyrkor. Och det finns yngre kyrkor som kvalar in som arkitektoniska mästerstycken.

 

Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan och frikyrkorna borde sätta sig ner och prioritera. Svenska kyrkan har drygt 3 000 kyrkor. Säg att 300 av dem fredas enligt dagens hårda regler, gamla som nya. Ytterligare 700 bevaras i huvudsak, men får lov att delas av till församlingshem och förses med solpaneler. Resten får det öde församlingarna ger dem. Utan att staten lägger sig i.

För landsbygden är det bättre att den öde, om- och tillbyggda kyrkan blir korvfabrik än att den står tom och förfaller. För staden är det bättre att den glest besökta kyrkan rivs och det byggs bostäder.

Om metodistkyrkan S:t Pauls vid Mariatorget på Söder i Stockholm – nu till salu - ersattes av ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi torde det vara en Gudi behaglig gärning.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!