Malin Siwe
I våras kom beskedet att det stora djursjukhuset i Strömsholm kommer att stänga akuten nätter och helger från slutet av maj till och med augusti.
Det saknas veterinärer och djursjukskötare som kan bemanna dygnet runt.
På hemsidan hänvisar Strömsholm oroliga djurägare att vända sig bland annat till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala. Men där är smådjursakuten bara öppen mellan 7-22. På grund av personalbrist.
Så är det på ort efter ort. Och det är ingen överraskning.
En statlig utredning om veterinärverksamhet från 2007 kom fram till att utbildningsplatserna bör ökas. Folk skaffar fler husdjur, vilka man ser som familjemedlemmar med lika stor rätt till vård som människor.
Ändå har antalet platserna vid den enda veterinärutbildningen i Sverige, på SLU i Uppsala, legat still. 100 personer tas in varje år, runt 20 av dem hoppar av på ett tidigt stadium.
Fram till de senaste åren har det trots allt fungerat någorlunda att bemanna. Utom till jourer.
Det har gått för att runt 120 veterinärer med EU-examen tagit jobben.
Det omoraliska förslaget fick tack och lov inte gehör. Men inte heller kraven på utökning.
En stor del av dem är svenskar. De har läst sina 5,5 år till exempel i Kaunas i Litauen eller i Wroclaw i Polen och betalat studieavgift om 8 000 euro om året. Men visst, hyra och mat är billigare där.
För åtta år sedan föreslog Jordbruksverket att man skulle dra ner på veterinärplatserna i Ultuna, eftersom så många uppenbarligen är beredda att betala för att ta sig in i sitt drömyrke.
Det omoraliska förslaget fick tack och lov inte gehör. Men inte heller kraven på utökning.
Arbetsgivarna i djurvårdsbranschen har länge larmat och propsat på att Sverige ska utbilda fler, varför inte på ytterligare ett ställe? Lantbrukare och hästföretag har också hojtat.
Regeringen har gjort det minsta lilla. SLU har fått 3,7 miljoner kronor extra om året för att veterinärer med examen tagen utanför EU/ESS ska gå en tvåårig tilläggskurs.
Intagen handlar om en handfull personer. Av 19 antagna är elva klara och två avhoppade.
Men när landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) fick frågor i riksdagen om personalbristen i mars var hon lugn. Hon hänvisade till en rapport från Agrifood och sa: ”att det med tillgängliga data är svårt att belägga brist på veterinärer generellt.”
Hon framhöll att regeringen höjt anslagen till SLU med 6,7 miljoner kronor permanent. För proportions skull - SLU omsätter över tre miljarder.
I juni var det dock annat ljud i den Nilssonska skällan.
På kort sikt kan man förlänga möjligheten att ge djurvårdare undantag för behandlingsförbud.
”Det är av absolut yttersta vikt att vi tillsammans nu lyfter på varenda sten för att trygga tillgången på veterinärer i Sverige – på både kort och lång sikt”, sa hon. Och tillsatte en utredning.
På kort sikt kan SLU öka intaget med säg 20-30 platser. Regeringen kan fundera på fullösning utomlands; att lova utrikesstudenterna att i efterhand betala deras utbildningsavgifter om de arbetar i Sverige.
På kort sikt kan man förlänga möjligheten att ge djurvårdare undantag för behandlingsförbud. Den upphör annars 31 december 2023.
Sedan är det bara att projektera för en fördubbling av utbildning till veterinär och djursjukskötare. För att svenskar ska återgå till en krass syn på sina djur är inte troligt.