Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Var inte avundsjuk på sjukjobbande ministrar

Stefan Löfven sjukanmälde sig inte när han var matförgiftad 2015. Rätt så. Han har telefonen på. Och 168 000 kronor i månadsarvode.Foto: Nora Lorek

Att ministrar och kommunalråd sällan är sjukskrivna är inget problem. Bekymret är när de sjukanmäler sig för att de får hård kritik. Eller tar "time-out".

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I helgen rapporterade SVT lätt indignerat att minst sju ministrar i Stefan Löfvens rödgröna regering vårdats på sjukhus eller ställt in uppdrag utan att sjukanmäla sig. 

Bara den utbrände folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern Gabriel Wikström (S) var frånvarande med sjukavdrag. Han berättade om sitt stresstillstånd den 5 maj i fjol och avgick den 27 juli.

Det går inte att arbetsträna sig tillbaka i små steg som statsråd. Man är tjänst dygnet runt, årets alla dagar,

Den detaljen förbisågs av de upprörda rösterna i sociala medier.  Här är ett urval:

"Vi andra med vanliga jobb får så snällt sjukskriva oss och åka på en karensdag...inte konstigt att politikerföraktet ökar!"

"Då ska inte poliser ha en karensdag heller eftersom de är skyldiga att ingripa på fritiden."

"Man har sin anställning i 4 år minst sedan har man ett avgångsvederlag som ingen annan yrkesgrupp."

Anna Johansson, Mehmet Kaplan och Åsa Romson i kylan

Låt mig börja bakifrån. Nej, ett statsråd eller ett kommunalråd har ingen anställning. De har ett förtroendeuppdrag. Förtroende kan försvinna. Fråga förre bostadsministern Mehmet Kaplan eller vice statsministern Åsa Romson, (MP). Eller förra infrastrukturministern Anna Johansson (S). 

Polisernas arbetstidsavtal är på 57 sidor. Där regleras vilotider, OB, övertid med mera. För de förtroendevalda finns inga begränsningar. Inte OB-tillägg heller. 

Arbetstidslagen om max 200 timmar övertid på ett år klarar inte ens det mest lättjefulla statsråd att hålla sig inom. Inte kommunalråd heller.

Tobias Billström och Maria Borelius sjukskrev sig

Problemet är inte att politiker av girighet låter blir att sjukanmäla sig. Det osunda visar sig i stället när de gör det. 2014 kollade DN frånvaron inom regeringen Fredrik Reinfeldt från tillträdet 2006 och framåt. Åtminstone 17 hade varit krassliga, men bara tre av 38 stadsråd hade sjukanmält sig. 

Två av dem hade precis utsetts när de ansåg sig totalt arbetsoförmögna. Migrationsminister Tobias Billström kroknade i kritikstormen för att han skolkat från tv-avgiften. Handelsminister Maria Borelius, också (M), blev sjuk när artiklarna om svarta tjänster hopade sig. 

Kommunpolitiker har också utnyttjat möjligheten att dra sig tillbaka med sjukavdrag när det blåst snålt. Det är ett otyg. Att bli ledsen och gå i baklås när det skiter sig är en normal reaktion. Men den måste vuxna människor ta itu med, oavsett om de förtroendevalda eller anställda. 

Bråk är ingen sjukdom.

Arvoderad time-out från riksdagen är trams

Det verkliga förtroendemissbruket finns i riksdagen. Knappt något parti är oskyldigt till time-out-tramset. När en riksdagsledamot är misstänkt för något brottsligt, eller olämpligt, heter det ofta att personen tar time-out. Alltså ledigt med fullt arvode. 

Det är orimligt. Partierna borde betala ersättningen ur egen kassa medan det utreds om fåren i fråga är vita eller svarta. Det ska förstås inte gå att ta ifrån en personvald ledamot sin plats. Men går det möjligen att ändra ordningen så att tumrullande listvalda vildar mister sitt säte?

Och varför inte slopa reglerna om sjukavdrag för förtroendevalda, för att markera skillnaden mellan jobb och uppdrag? 

Då kan vi få debatter om politiska förslag i stället för om petitesser.

 

Läs även: Sjukskrivning är ingen bot mot konflikter

Inte som alla andra