Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Tyskar röstar under pandemin, är svenskar skörare?

Österrikes konservative kansler Sebastian Kurz gick fram starkt i extravalet 2019.
Foto: CHRISTIAN BRUNA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Britterna valde parlament 2015, 2017 och 2019. Senaste vann konservative Boris Johnson.
Foto: WIKTOR SZYMANOWICZ/NURPHOTO/SHUTTERSTO / WIKTOR SZYMANOWICZ/NURPHOTO/SHUTTERSTOCK SHUTTERST

Nederländerna, Storbritannien och Österrike är välmående stater. Trots att de har haft extraval. Och tyskarna klarar att ha val under pandemin. Inte är väl Sverige skörare?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Statsvetarprofessor Olof Petersson meddelade på DN Debatt att extraval ”alltid är ett nederlag för demokratin”. Hans kollega Henrik Ekengren Oscarsson framhåller att ”extraval vore ett misslyckande”.

Men inte är demokratin sämre i Nederländerna som till och från har tätt mellan riksdagsvalen. De röstade exempelvis 2002, 2003, 2006, 2010 och 2012. 

Och inte är den misslyckad i Österrike för att förbundskansler Sebastian Kurz, som först valdes 2017, utlyste nyval 2019. Han blev av med den korrupta högerpopulistiska koalitionspartnern och slog sig i stället ihop med de gröna.

Storbritannien har haft parlamentsval 2015, 2017 och 2019 utan att ha hamnat på dekis. Och är det något som kan leda till ekonomiska bekymmer är det inte dessa täta val utan folkomröstningsbeslutet att lämna EU.

Extraval är ingen udda krisåtgärd i Europa. Det är ett tämligen normalt inslag i den demokratiska processen.

Därmed inte sagt att ju fler desto bättre. Israelerna har haft fyra riksdagsval på två år - det senaste i mars i år. Man skulle kunna tänka sig att många medborgare var less på att rösta igen, mitt i en pandemi dessutom. Och några muttrade säkert, men 67 procent utnyttjade sin rätt.

Statsminister Stefan Löfven motiverade bland annat sitt beslut att pröva talmansrundor med att ett extraval inte är bra i en pandemi, sjukvårdspersonalen är ”rejält trött”. 

I Ekot förklarade polisens nationella kommenderingschef Jonas Hysing att ett extraval när pandemilagen begränsar hur många människor som får mötas blir en utmaning. Alldeles bortsett från att tusentals polisanställda måste avdelas för att arbeta med att trygga valrörelsen.

Extraval är inte farliga för demokratin och pandemin är en usel ursäkt för att inte hålla dem.

Visst. Men det har varit val på många håll under pandemin. Förutom Israel och Nederländerna har tre tyska delstater haft lantdagsval under våren. Bland andra Baden-Württemberg, som har 600 000 fler invånare än Sverige. Det flöt på, med 64 procents deltagande. Trots att corona-restriktionerna var skarpare än Sveriges.

Fast delstaten Thüringen sköt upp sitt extraval med hänvisning till pandemin. Det skulle ha hållits i april. Nu är planen 26 september, samma dag som tyskarna röstar i riksdagsvalet.

Alltså. Extraval är inte ett tecken på förfärande förfall och inledningen på en okontrollerad färd i ekonomisk utförsbacke. Det kan förstås få den effekten, men då beror det inte på själva röstningen utan på att partierna inte tar sig samman.

Valdeltagandet i nyval i andra välutvecklade stabila demokratier är inte lägre än i ordinarie val. 

Och valen går alldeles utmärkt att hålla även när en pandemi begränsar människors mötesmöjligheter.

Så kära politiker, poliser och professorer. Extraval är inte farliga för demokratin och pandemin är en usel ursäkt för att inte hålla dem.

Är det något som tär på demokratin är det partier som ställer en massa ultimativa krav. Och det görs uppenbarligen utan extraval.


LÄS  MER: Fuskbygget Jöken har rasat till slut