Malin Siwe

Stoppa plågsam husvagnstrafik

Typisk långliggare. Sådana retar sig allt fler politiker och tänstemän på.
Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / HENRIK ISAKSSON TT NYHETSBYRÅN
Husvagnar brukar vara ett hatobjekt för andra trafikanter. De är bli fler om långliggande på campingar snävas in.
Foto: IZABELLE NORDFJELL / IZABELLE NORDFJELL EXPRESSEN

Låt långliggarna vila i frid på campingplatserna. Påtvingade husvagnsflyttar ger bara skadliga utsläpp.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns runt 900 campinganläggningar i Sverige, med 110 000 tomter för husvagnar, husbilar, tält och stugor.

Sju av tio upptas av husvagnar, och många av dem tillhör långliggare. Säsongarna flyttar ofta in vid påsk och drar på senhösten. En del husvagnar står kvar året runt.

Så har det varit på Stockholms strandby, på Farstanäs vid Järna i Södertälje. Där finns 130 långliggare, många av dem har bott där i decennier. Pyntat och odlat och mått gott.

Men den 30 september ska de vara borta. Och det beror på länsstyrelsen, statens förlängda arm. För fem år sedan kom tjänstemännen till campingen, som ligger i ett naturreservat.

Byråkraterna gillade inte vad de såg: olika svartbyggen och så långliggarna. Reservatsreglerna säger att man bara får stanna 14 dagar.

Den norra udden är väldigt attraktiv, men också väldigt privatiserad. Den vill vi öppna – den ska vara tillgänglig”, sa Britt Forsén på länsstyrelsen till Länstidningen 2106. 

Hon menade att de långtidsparkerade husvagnarna, ofta omgivna av rabatter och staket, hindrade andra att njuta av området. Men stranden är öppen, och det finns 110 andra platser för kortvarigare gäster på området.

Än så länge. Hur det blir i framtiden är mer oklart. Södertälje kommun letar ny arrendator och vill göra stället flottare, och med ekologisk inriktning. Men hur som helst ska långliggarna bort.

Och inte bara på Farstanäs. I fjol fick villavagnarna lämna Kärradals camping i Varberg. De har stått där i årtionden, sedan Sverige inte var lika genomreglerat som nu.

I det fallet var det Räddningstjänsten som förklarade att det måste vara åtta meter mellan villavagnar av brandskyddsskäl. Det är det inte.

Man skulle i och för sig kunna bygga brandskydd mellan vagnarna, men då krävs bygglov och det kan inte ges eftersom vagnarna inte har bygglov och inte heller kan få sådant.

Andra länsstyrelser och kommuner har varit inne på att kategorisera långtidsparkerade husvagnar som byggnader, kräva bygglovsansökan för att sedan avslå den samma.

Husvagnskaravaner som drar mellan campingplatser av byråkratiska skäl för oss bort från klimatmålen

I Degerfors ville politikerna ha bort långliggarna från campingen i Degernäs i fjol. De blev tvärarga. Bygg- och miljönämndens ordförande Franz Maretta (S) menade att han lyssnade; det kunde få säsongas lite grand, fast då längre bort från stranden. Om arrendatorn sökte bygglov. 

”Det bästa med campingar i Degernäs storlek är kanske att inte ha året-runt-platser utan ha mer ruljangs, så att det kommer gäster som stannar nån vecka eller två varefter det kommer nya”, sa Maretta i Karlskoga Tidning. 

Men hur hållbart är det? Husvagnskaravaner som drar emellan campingar för att politiker vill ha ruljangs och länsstyrelsefolk pratar om ”privatisering” är knappast i linje med klimatmålen. Och skapar trafikilska.

Många tiotusentals svenskar älskar sitt stillastående husvagnsliv. Gratis är det inte, men oftast billigare än att äga sommarstuga. Mer sällskapligt också.

Det är inte reglerat hur länge en husvagn får stå innan det räknas som varaktig placering som kräver bygglov. Så länge den går att rulla borde den slippa. 

”Man ska ha husvagn – för då är man trygg och låst och fri”, som Galenskaparna sjöng.