Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Spola alkoholförbud i sociala medier

Att förbjuda alkoholannonser i sociala medier för ungdomens skull är lika fånigt som det var att inrätta ett statligt Våldsskildringsråd 1990.

Är alkoholreklam rent avskräckande? Svenska tonåringar super mycket mindre sedan vinannonserna blev vardag. Ändå föreslås förbud i sociala medier. IQ fiskmås.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

År 2016 hade den rödgröna regeringen noterat att alkoholreklamen på nätet ökat lavinartat, och det är ju på nätet barn och unga hänger timmavis. Ännu längre än vuxna. 

Kidsen umgås med kompisar, kollar klipp, möts av raka annonser och säljbudskap i bloggar och vloggar. Och där kan det dyka upp alkohol! Något måste göras. Efter noggrann utredning förstås.

Nu har utredningssvaret kommit. Barn och unga ska skyddas mot alkoholens skadliga verkningar genom att "kommersiella annonser" förbjuds i "sociala medier".

Antagandet bakom förslaget är att unga är särskilt lättpåverkade, också av reklam. I så fall borde tonåringarna börjat kröka järnet de senaste åren när alkoholreklamen vandrat in på nätet. Utvecklingen är den rakt motsatta.

Alkoholreklam för 1,4 miljarder kronor

Mellan 2012 och 2016 har eleverna i årskurs nio minskat sin konsumtion med 50 procent och gymnasisterna i tvåan med 30 procent. Även vuxna dricker mindre i snitt per skalle. Trots att det görs alkoholreklam för 1,4 miljarder kronor om året. 

Utredningen tänker sig att ett annonsförbud på somliga ställen på nätet möjligen skulle få unga att dricka ännu mindre. Man hävdar också att reklamen bidrar till "normalisering" av alkoholkonsumtion.

Jösses, att dricka öl, vin och sprit ibland har alltid varit normalt i Sverige. Majoriteten av de vuxna har aldrig varit absolutister. Hemskrivna snapsvisor var länge en folkrörelse. Fackföreningsaktiva diktade precis som universitetsstudenter och bönder.

Men visst har synen på vad som går an ändrats, i olika riktningar. 

På 1970-talet förekom det fortfarande blöta representationsluncher och smygkrökande på många arbetsplatser. Samtidigt som många stoppade flaskorna i medhavd väska vid bolagsbesöket, att synas med Systempåse var att visa sig förtappad.

Systembolagets påse möjligen mikroplastproblem

I den mån folk skäms för Systempåsen i dag är det för att förbruka onödigt mycket plast. Så i det avseendet har attityden blivit mer tillåtande. Men på arbetsplatserna råder nolltolerans. På arbetsluncherna är till och med lättöl en sällsynthet. 

Firmafester med fri bar är nära K-märkning, ransonerade drinkbiljetter är regel om arbetsgivaren alls bjuder på vin och öl.

Alkoholkonsumtion är dock en normalitet i Sverige och kan därför inte normaliseras. Däremot kommer dryckesmönstren ständigt att förändras. Reklam eller inte. Och konsumtionen har som sagt sjunkit, och allra mest bland tonåringarna. 

Mer jobb för Konsumentverket och Marknadsdomstolen 

Därför finns ingen anledning att införa ett synnerligen svajigt reklamförbud. Utredningen preciserar varken vad den menar med "kommersiell annonsering" eller "sociala medier". Man talar om Facebook, Instagram, Youtube och "appar". 

Men Expressen finns att läsa via app, och utredningen understryker att etablerade medier ska få fortsätta att ha alkoholreklam på nätet. Så där blir det ett pilligt gränsdragningsarbete, först för tjänstemän och sedan för domstolar. Och sen ska de skilja på otillåten annonsering och tillåten marknadsföring också. 

När ungdomen själv spolar kröken då bör socialminister Annika Strandhäll spola det fylledilliga reklamförbudet. 

 

Läs också: PATRIK KRONQVIST: Gå hem, du är för full, Systembolaget

Statens spottloska mot ekosnuset