Malin Siwe
Potatis är ett fantastiskt livsmedel. Billigt, gott och möjligt att tillaga i massor av varianter. Tyvärr har det högt glykemiskt index, GI. På vårdens hemsida, 1177, rekommenderas personer med diabetes typ två därför att undvika vitt bröd - och potatis.
Men i framtiden kan också sockersjuka njuta av gratänger, mos, pommes frites och kroppkakor.
På lantbruksuniversitetet i Alnarp har man nämligen med hjälp av årets nobelprisade gensax, Crispr, tagit fram en potatis med lågt GI. En sådan pära torde också glädja alla dem som väljer GI-diet av andra skäl, och saknar chipsen till fredagsmyset.
Dessvärre kommer det att dröja innan låg-GI-potäten finns att köpa i handeln. EU:s regelverk för GMO, genmodierade organismer, är strikt. De få nya växtsorter som släpps igenom gör det först efter lång prövning hos Efsa, EU:s organ för livsmedelssäkerhet. Och inte ens ett okej från den vetenskapliga prövningen är en garanti för att produkten släpps ut på marknaden.
Det är politikerna som avgör. Två tredjedelar av länderna måste säga ja, och om de gör det har ändå länderna möjlighet att införa nationella förbud. Det har fått effekt, mindre än en promille av odlingsmarken i EU används för GMO-grödor. I Argentina är det mer än hälften.
Orimliga regler när gensaxarna snabbt klipper fram bättre växter
Ordningen är orimlig. Det var den också innan nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier publicerade sin upptäckt av gensaxen 2011, men sedan dess har utvecklingen gått fort. På Alnarp har man också klippt bort den gen som gör att potatisen blir brun av luften, och därmed kastas i sopen av konsumenterna.
Den panntoffeln är framtagen i samarbete med forskare i Argentina, där den ska provodlas. Inom EU går det inte, på grund av regelverket. 2018 slog EU-domstolen fast att GMO-reglerna inte bara gäller när man tillsätter främmande gener i en växt, utan också när man stänger av existerande gener. Modifiering som modifiering.
Men växtförädling har alltid funnits, att klippa bort en gen är bara att göra det med en annan teknik.
De borgliga partierna samt SD enades i riksdagen i fjol om ett tillkännagivande om att regeringen i EU ska verka för ett teknikneutralt regelverk för GMO. Det bör den göra, genast och med kraft.
Europa måste förhindra matbrist på grund av klimatförändringar - genom nya grödor
Och det är verkligen inte bara för svenska nya potatisars skull, utan för att väl kunna nära världens befolkning när klimatförändringar för med sig mer torka på många ställen och mer regn på andra.
Då gäller det att få fram grödor som ger högre avkastning, och det utan att använda mer bekämpningsmedel utan tvärtom mindre, färre och helst inga alls. Det behövs nya sorter som tål torka, nya som klara väta bättre.
Vurmen för det ”naturliga” är stor inom EU, inte minst i Frankrike och Tyskland. Men corona-epidemin kan innebära en omsvängning. EU beslöt i somras att göra ett tillfälligt undantag för GMO-reglerna när det gäller att ta fram vaccin mot covid-19.
Det var riktigt. Men det är minst lika viktigt att också europeiska bönder, forskare och företag tillåts göra sitt för att klara livsmedelsförsörjningen i klimatkrisen.
Och om människor med diabetes typ två kan avnjuta hasselbackspotatis utan rädsla så är det en underbar grädde på moset.