Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Malin Siwe

Lönetopp hopp för invandrarbarn

Det vimlar av namn som stammar från Balkan, Mellanöstern, Indien och Kina på Expressens lönetopplista för folk under 35 år.

Att ha ett än så länge udda namn är inget hinder, så länge näst sista siffran i personnumret också är udda.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

I måndags publicerade Expressen/KvP/GT listor över nät- och sms-deklaranter under 35 år som tjänade mest i fjol. Det är fascinerande läsning som säger mycket om dagens Sverige. Till exempel att Arbetsförmedlingen och landstingen verkligen har lyckats under sina rekryteringsresor i Grekland, bortåt 700 har flyttat hit från sitt krisande hemland.

Två tendenser är tydliga. Det innebär en dålig nyhet och en god.

Det dåliga är att kvinnorna lyser med sin frånvaro, visst finns de där - särskilt läkarna - men andelen är låg.

Kvinnor utgör majoriteten på universitet och högskolor, 63 procent av dem som tog examen läsåret 2011/12 till exempel.

Men de läser fel yrkesprogram, i alla fall om de vill tjäna stora summor. Det gör inte lärare, sjuksköterskor och socionomer - och det är kvinnodominerade utbildningar. Och det avspeglar sig i lönetoppen.

Den goda nyheten är att det inte verkar vara något hinder att ha ett namn som måste bokstaveras.

I listorna syns hur svenska telekomföretag raggat ingenjörer i Indien och Kina, men också hur svenskfödda män med namn från arabvärlden, Turkiet, Iran och ex-Jugoslavien tjänar bra. Många av dem har läst vid de tekniska högskolorna, några vid Handelshögskolan.

De gör karriär främst inom telekom och i finansvärlden.

I bostadsområden där det knappt bor någon Andersson och Lundström längre sprids ibland - inte minst bland killar - bilden av att Sverige är ett genomrasistiskt samhälle, att man är rökt om man har invandrarrötter. I alla fall om man inte är född som träningstokig bolltalang som Zlatan Ibrahimovic.

Det enda som återstår är att bli bäst på att vara värst.

Lönetoppen visar hur ogrundad den föreställningen är. Den visar också att hög- skoleutbildning förvisso underlättar för den som vill ha höga inkomster.

Men nödvändigt är det inte.

Bland de unga, välbetalda män med namn som ännu uppfattas som utländska finns många som inte har högskoleexamen och inte heller är idrottsstjärnor.

Det handlar om säljare, några säljer bilar - nya eller begagnade, många har avancerat till säljledare i telesektorn. Någon driver en stor livsmedelsaffär.

Många av dessa höginkomst- tagare bor kvar i de invandrartäta stadsdelarna, samtliga tio välavlönade i Fosie församling i Malmö har annat än klassiskt svenska namn. Det är inte så att alla drar från "orten" så fort de börjar tjäna pengar.

Härmed inte sagt att allt är frid och fröjd med integrationen i Sverige. Verkligen inte.

Skolresultaten i invandrartäta områden är ofta bedrövliga, och det beror oftare på att lärarna ställer för låga krav än på att det saknas resurser. Men ibland felas också pengar.

Och på den svenska arbetsmarknaden finns det få platser för människor med låg utbildningsnivå och kass svenska, särskilt med de relativt höga lägstalöner vi har.

Men barn och ungdomar ska inte luras att tro att läget är hopplöst.

Det är möjligt att Alya och Saeed får kämpa lite extra på vägen, men i det nya Sverige har de sin plats. Också i lönetoppen.