Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Lektioner på bruten svenska är ett svek

Mammorna som larmat om att deras förstagluttare i Tjärnaängsskolan i Borlänge får klassföreståndare som talar svag svenska har rätt. Obehöriga svenskspråkiga lärare är bättre för barnen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Under många år har skolan svikit barn till invandrare. Överlag har lärarkåren haft lägre förväntningar på dem, och de som möter låga krav presterar i allmänhet inte mycket extra. Energiminister Ibrahim Baylan (S) har vittnat om när han började ha vanlig svenska som ämne:

- Det första jag fick höra var "eftersom du inte är född i Sverige så kommer du nog inte kunna nå mer än en trea", mindes Baylan.

Han klarade sig utmärkt ändå. Det har inte gått lika bra för andra. Resultaten i svensk skola har sjunkit i alla grupper, men mest för elever med två utrikesfödda föräldrar. Det hänger inte bara ihop med låga krav; den ökande bostadssegregationen bidrar.

Kurdiska mammor protesterar mot klen svenska

Nu finns det många bostadsområden där bara enstaka barn har helsvensk bakgrund. Sibel Sinseks son började i ettan i Tjärnaängsskolan förra veckan. När de kom dit fick de träffa de två klassföreståndarna, som talade svag svenska.

– Mina barn ska inte behöva lära lärarna svenska, utan de ska lära mitt barn svenska, förklarade Sinsek för Dalarnas Tidning.

Lum Gecis dotter går i samma klass. Hon är lika upprörd och funderar på att flytta dottern till en annan skola. Men:

– Alla barn är viktiga, inte bara våra, sa Geci i Mittmedia.

Ansvariga politikern Mari Jonsson är glad

Borlänges chef för för- och grundskolor, Ulrika Forsell, ombads av DT kommentera de svenskklena klassföreståndarna.

– Jag ser det som en tillgång. Det är så samhället ser ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle, sa Forsell.

Kritiken lät inte vänta på sig. På kommunens hemsida förtydligade Forsell att det är "lärare som är behöriga i svenska som undervisar i svenska". Ansvarig politiker, Mari Jonsson (S), var till och med nöjd: "I dag när det är så stor brist på lärare är jag glad att vi har rekryterat flera personer med utländsk bakgrund som har akademisk utbildning".

Lärare har fått snällgodkänt

Uppföljningar av utländska lärare som har gått svensk tilläggsutbildning visar att en del av dem inte borde ha fått godkänt. De varken förstår eller talar svenska gott nog. Lärarna själva berättar att svenska elever ofta anstränger sig för att förstå, medan elever med utländsk bakgrund kan se ner på läraren.

Det är inte trevligt, men heller inte konstigt. Eleverna vet att de behöver tala infödingssvenska för att uppfattas som svenskar, och så får de lärare som inte är mycket bättre än de egna föräldrarna på språket. Tacka för att de känner sig svikna, och tar ut det på läraren.

Många med utländsk lärarexamen har gått ner i skolstadium. En hel del arbetar på förskolor, i invandrarområden.

Politiker och skolchefer i Borlänge och andra kommuner måste styra om. Lärare och barnskötare med skavanker i svenskan - tänk fotbollstjärnan Marta - kan fungera i skolor där nästan alla barn pratar ordrik svenska hemma. 

Men i områden där nio av tio barn har utländska rötter måste personalen tala infödingssvenska. Då är det bättre att leja studenter eller gymnasister med hyggliga betyg så att barnen får höra och lära majoritetsspråket.

Det är viktigare att barnen klarar sig bra än att vuxna får använda sin utländska lärarexamen. 

 

Läs även: 

Snabbspår riskerar ända med besvikelse 

Sänk inte kraven på snabbspåren