Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Malin Siwe

Låt skogsägarna plantera vilka träd de vill

Nej, hon letar inte nyckelbiotoper i skogen utan bara bär.Foto: Shutterstock

Sverige behandlar enskilda skogsägare som vore de statens hjon. Äganderätten måste stärkas. 

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

En man från Arjeplog vill ha självföryngrande glasbjörk på sitt 20 hektar stora hygge. 

Skogsstyrelsen och förvaltningsrätten har bestämt att han ska plantera tall eller något annat trädslag med högre tillväxt.

Nu måste han betala 240 000 kronor i vite till staten för att inte ha uppfyllt skogsvårdslagens krav på lägsta antal huvudplantor, rapporterar Norran. 

Skogsägaren menar att tallplanten bara blir älgmat och att han föredrar björk som han tar ut som ved. Men hans vilja sitter alltså på en stubbe i skogen.

Skogsstyrelsen vet bäst: Virkesproduktion i området understiger den lägsta nivå som samhällsekonomiskt kan godtas. 

Äganderätten är underordnad skogsindustrins behov av råvara. Frågan är om det är rimligt.

Äganderätten är underordnad skogsindustrins behov av råvara. Frågan är om det är rimligt.

Det är nog få av landets 320 000 enskilda skogsägare som i likhet med arjeplogaren är tämligen obrydda om de pengar som går att tjäna på en högproduktiv skog.

Sen kan man ha andra idéer än Skogsstyrelsen vilka metoder som ger det goda resultatet. Så sent som 2010 åtalades Harald Holmberg i Lycksele för att han plockade ut enstaka träd ur sin skog i stället för att kalhugga.

Nu gör Skogsstyrelsen reklam för såväl digitala som fysiska möten för att informera om fördelarna med hyggesfritt markbruk.  

Skogsbråken handlar annars oftast om att skogsägarna förlorar stora summor när Skogsstyrelsen tittat på markerna i samband försäljning eller anmälan om avverkning. Eller för att man tyckte man hade tid över.

Tjänstemännen stövlar runt och hittar växter och djur som de finner värdefulla och registrerar delar av arealen som nyckelbiotop.  

Det innebär att virket inte kan säljas, eller får avverkas till vrakpris. Skogsindustrierna har nämligen anslutit sig till certifieringssystem som säger att skogsbruket ska vara ansvarsfullt, och då får det inte tas träd från nyckelbiotoper.

Men markägarna får ingen ersättning alls när Skogsstyrelsen prickat in en nyckelbiotop. Och registreringen kan inte överklagas.

Det är fullständigt otillständigt. Den slutsatsen har även förvaltningsrätterna i Jönköping och Malmö dragit. Registreringen innebär formellt inte något avverkningshinder, men den ger i praktiken stora förluster för den enskilde skogsägaren.

I november ska Skogsutredningen vara färdig. Uppdraget är att stärka äganderätten. Det är verkligen på tiden.

När staten vill skydda skogsmarker måste den erbjuda schysta villkor.

När staten vill skydda skogsmarker måste den erbjuda schysta villkor. När man gör naturreservat eller sätter biotopområdesskydd brukar markägaren kunna få marknadsvärdet plus 25 procent i intrångsersättning.

Fastighetsägaren kan också behålla marken med ett naturvårdsavtal som ger någorlunda inkomster.

Om Skogsstyrelsen alls ska fortsätta laborera med register av nyckelbiotoper bör de drabbade skogsägarna kompenseras på samma vis.

Här kan man tänka sig att skogsindustrin som ju tjänar på att framställa sig som miljövänlig med hjälp av Skogstyrelsens register bidrar till en kompensationsfond som tack för tjänsten.

Det viktiga är att skogsägarna inte kommer i kläm.

Och om man stöter på skogsägare som inte vill plantera som Skogsstyrelsen önskar borde myndigheterna i stället skaka fram en köpare - statliga Sveaskog till exempel - som ger ett oemotståndligt anbud.

Säger en envis man i Arjeplog ändå nej får man nöja sig med det. 

Vem vet, hans björkskog kanske en dag också kommer att framhållas som en förebild.